Klockan är 11.45 och det är lunchrusning på Väsby skola. Selma Tascioglu och Djonas Ababao i nian har just skrapat pastatallriken med rostad broccoli och ostsås.

– Det var gott och maten har blivit så mycket bättre sedan vår kock kom tillbaka, säger Djonas.

– Ja, vi var så ledsna när han slutade, fyller Selma i.

Djonas Ababao i 9B och Selma Tascioglu i 9A gillar maten på Väsbyskola. "Tur att kocken Erman är tillbaka."

Stefan Källstigen

Djonas gillar fiskpanetter bäst men Yousif Abbaidi i sexan har tacobuffén som favorit.

– Men den får vi inte så ofta, säger han.

Yousif Abbaidi i 6A förser sig av maten på Väsby skola.

Stefan Källstigen

Wihlma Sundblad går också i sexan och är oftast nöjd med maten.

– Men det är tråkigt att vi får korv varje måndag. Lite mer variation skulle vara bra.

Wihlma Sundblad och Yousif Abbaidi i 6A äter skolmaten med god aptit.

Stefan Källstigen

"Ingen jättestor skillnad"

De har inte märkt någon jättestor skillnad på maten sedan livsmedelspriserna gått upp, förutom att de små smörförpackningarna tagits bort.

En som däremot märker att skolmaten blivit dyrare är rektor Johan Segerfeldt.

– Vi betalar 800 000 kronor mer för skolmaten i år mot budget. Vi märker också att barnen äter mer i skolan, som menar att skollunchen ibland kan vara det enda målet lagad mat som vissa barn äter på en dag.

Behöver ni dra in på något annat då?

– Självklart påverkar det budget, men vi kommer inte dra ner på några lärartjänster. Nu har vi sådan tur att vi har fått bidrag från Skolverket för att förbättra personalens arbetsmiljö i utsatta områden, så investeringar som annars skulle behövts rymmas inom budget kan tas från dessa bidragspengar. Men jag vet ju att andra skolor har behövt dra ner på personal, Johan Segerfeldt.

Enligt Bo Larsson på Compass Group, som gör inköpen av livsmedel och levererar maten till alla kommunala skolor i Upplands Väsby, har de stigande livsmedelspriserna påverkat skolmaten. Han menar dock att en billigare råvara inte behöver betyda att det är sämre mat.

– Vi försöker få in mer grönsaker och jobba ännu mer med säsong. Salladsbuffén har också blivit större. Men gurka och tomat har nästan blivit för dyrt. Och ibland kan vi ha blandfärs i stället för nötfärs, säger Bo Larsson.

Scott Pryke och Bo Larsson från Compass Group som levererar mat till alla Väsbys kommunala skolor.

Stefan Källstigen

Han pekar på att skollunchen är näringsberäknad och anpassad efter tallriksmodellen.

– Barnen ska orka en skoldag och då är det rätt energiinnehåll som gäller, säger han.

Mjölken finns kvar

Men mjölken har inte ersatts med vatten, som i vissa andra kommuner.

– Barnen får inte mindre mat nu. Det är reglerat i avtalet hur stora portionerna ska vara och de kraven har inte förändrats. Det framgår dessutom av avtalet att alla barn ska kunna äta sig mätta, säger utbildningschef Henrik Malmström och fortsätter:

– Den situation vi är i gör att alla ser över sina livsmedelsinköp och vad man kan göra för att hålla nere kostnaderna.

Enligt kommunens måltidspolitiska plan ska den ekologiska maten successivt ökas och 2030 utgöra 50 procent. I dag är andelen bara 17 procent.

– Det är en jätteutmaning att få tag i ekologiska livsmedel i någon större utsträckning, säger Bo Larsson.

Att barnen äter mer mat i skolan bekräftas också av Zanna Johansson på utbildningskontoret.

– Vi har sett en ökning över hela veckan.

Populär mat som spagetti och köttfärssås och hamburgare går bra, men även fisk och soppa, som tidigare inte varit superpoppis hos eleverna, äts nu med god aptit.

Och bakom grytorna hittar vi åter Erman Diaz, den populära kocken som är tillbaka i Väsby skola.

– Jag saknade atmosfären, eleverna och personalen, säger han.

Han lagar maten varje dag efter fasta menyer.

Hur gör man god skolmat?

– Smaka, smaka, smaka. Servera bara det du själv skulle äta. Och laga maten med kärlek.

Han har ett knep för att få in mer grönsaker i maten: finfördela dem och dryga ut grytor och såser.

Det gäller att göra så att skolmaten ser aptitlig ut.

Stefan Källstigen

Eleverna har möjlighet att påverka maten via matrådet, som hålls en gång per termin. Där får eleverna framföra önskemål och få svar på varför man inte kan få hamburgare varje dag.

– Men vi har fått bubbelvatten, det är toppen, säger Selma Tascioglu.

Lunchen börjar lida mot sitt slut och Erman tittar ut ur köket.

– Tack för maten, Erman, säger några av eleverna.

– Tack själva för att ni åt, svarar han och vinkar.