– Det känns fantastiskt! Det är så ohyggligt många steg för att komma dit vi är nu, säger Christian Wiklund, vd för Roslagsvatten.

I byggboden är väggar och bord fulla med ritningar och flygfoton. Utanför är det fredagseftermiddag och pålkranen och övriga arbetsmaskiner har tystnat och tagit helg.

– Slambehandlingen byggs först. Vi håller på av slå ner pålar för det, berättar Christian Wiklund.

Christian Wiklund, vd för Roslagsvatten.

Christian Wiklund, vd för Roslagsvatten.

Johannes Äng

För den som minns har vägen till att bygga ett nytt reningsverk i Margretelund varit lång. Så sent som 2018 var Österåker och Vaxholm fortfarande inne på en helt annan lösning för möta kapacitetsbrist och ökande miljökrav.

Pyrolys - som gamla kolmilor

Då var planen att bygga en jättelik avsloppstunnel och ansluta kommunerna till reningsverket Käppala på Lidingö. Men så blev det inte.

I stället blev lösningen att bygga ett helt nytt reningsverk, men var och med vilken reningsteknik har tagit sin tid att bestämma.

Just slambehandlingen är av särskilt intresse eftersom den ska ske genom pyrolys, torrdestillation. Christian Wiklund jämför det med gamla tiders kolmilor då man gjorde träkol genom att hetta upp ved.

– Det kommer att bli nytta för närboende direkt, säger Christian Wiklund.

– Vi är först i Sverige med pyrolys så det är många i branschen som är intresserade av vad vi gör.

Ida Brännström, projektledare på Roslagsvatten: ”Jag är som en coach och ser till så att alla gör det de ska”.

Ida Brännström, projektledare på Roslagsvatten: ”Jag är som en coach och ser till så att alla gör det de ska”.

Johannes Äng

Enligt honom betyder den nya slamhanteringen att 90 procent av transporterna från reningsverket kommer att försvinna - och även lukten. I stället kommer slammet att förvandlas till biokol som kan användas som bränsle eller gödningsmedel.

Ett datum som Margretelundsborna kan kryssa för i sina almanackor är 1 april 2026. Då är det nämligen beräknad driftstart för den nya slamhanteringen.

Sjöledning till Vaxholm

Egentligen var byggstarten tänkt att bli redan våren 2023 och att reningsverket skulle vara klart i juni 2026.

Numera räknar Roslagsvatten i stället med att hela det nya reningeverket ska vara i drift i december 2027.

– Det är i praktiken 1,5 års försening, säger Christian Wiklund.

Varför då?

– Vi ville ha en mer genomarbetad systemhandling, annars skulle kalkylerna bli för osäkra.

Här byggs den nya slamanläggningen.

Här byggs den nya slamanläggningen.

Johannes Äng

Vid sidan om bygget av reningsverket pågår förberedelser för att dra sjöledningar för avloppsvatten från Vaxholm till Margretelund. Målet, som tidigare uttalats, är att då kunna riva de mindre reningsverken Blynäs och Kullön, och på sikt även Rindö hamn.

– Det arbetet pågår parallellt. Under våren gör vi upphandling om vem som ska göra jobbet, berättar Ida Brännström, projektledare på Roslagsvatten.

Ett års förberedelser

Under hela 2023 har NCC och Roslagsvatten arbetat med att röja bort vegetation, plana ut mark och flytta undan avloppsledningar och annat som hör till det gamla reningsverket. Sedan dess har man arbetat med markförstärkningar i form av tätt placerade cementpelare. Nu pålas marken, först av allt för slambehandlingen.

Peter Lindblom, platschef på NCC som bygger anläggningen på uppdrag av Roslagsvatten.

Peter Lindblom, platschef på NCC som bygger anläggningen på uppdrag av Roslagsvatten.

Johannes Äng

– Nu är 64 pålar klara (av totalt 84), så det är några kvar, rapporterar Peter Lindblom, platschef på NCC som bygger anläggningen på uppdrag av Roslagsvatten.

Först 2028, när det nya reningsverket är i drift, rivs det gamla intill för att ge plats åt en parkeringsplats och en ny personalbyggnad.