Privata kliniken Remeo, som rehabiliterar svårt sjuka patienter efter intensivvård, riskerar nedläggning. Detta sedan Karolinska universitetssjukhuset i det närmaste slutat skicka patienter dit, och istället skapat egna vårdplatser.

Men sjukhuset kan inte ge den kvalificerade vård som ges på Remeo, det anser Remeos VD Anna Cedberg, och många politiker håller med henne.

Vänsterpartiet har tillsammans med oppositionen krävt att regionens mittenstyre ska agera så att kliniken kan vara kvar.

Besked skulle ges vid nämndens möte den 19 mars, men ärendet lyftes ut.

Skulle spara pengar

Detta efter en artikel i DN där besparingar på Karolinska uppges ligga bakom de uteblivna remisserna.

Enligt uppgift ska förvaltningen i sin kontakt med Karolinska endast ha fått besked om att antalet remisser utgår från behovet, och inte att det också handlade om besparingar. Därför måste frågan utredas ytterligare.

Efter krav från oppositionen ska besked ges vid ett extra möte senast den 5 april.

– Det viktiga nu är att vården kan garanteras. Karolinska har ökat antalet vårdplatser men har problem med bemanningen, och jag är tveksam till om rehabiliteringen görs bäst på sjukhus, säger Charlotte Broberg (M).

Personal slutar

Men för Remeo rinner tiden ut. Att stå med tomma vårdplatser kostar.

– Vi fortsätter att hålla ut för patienternas skull. Men flera medarbetare har tyvärr redan, på grund av det osäkra läget, behövt välja att sluta. Då kompetensen är central för patienternas resultat är det problematiskt, säger Anna Cedberg.

Unik rehab-klinik kan tvingas stänga

På Remeo-kliniken får de svårast sjuka en chans att komma tillbaka till ett självständigt liv. Men sjukhusen skickar allt färre patienter, och nu kan den tvingas stänga.

Hit till Remeo-kliniken på Stora Sköndal i södra Stockholm kommer patienter från akutsjukhusens intensivvårdsavdelningar.

De kan ha skallskador, ryggmärksskador, ha gått igenom stora kirurgiska ingrepp, ha vårdats för svår covid, eller sepsis.

Många är fortfarande kopplade till respirator.

Det är en tyst patientgrupp. De kan ofta inte andas själva, än mindre prata.

– Efter 21 dagar har musklerna förtvinat. 90 procent av våra patienter måste tränas ur respirator eller trakeostomi. Sjukhusen har försökt, men inte lyckats. Men det gör vi, säger Anna Cedborg, VD och verksamhetschef vid Remeo.

"Man blir hög på att se patienternas framsteg. De kommer till oss helt förlamade och med ångest i ansiktet, och när man träffar dem sen känner man knappt igen dem" säger Anna Cedborg, VD vid Remeo.

"Man blir hög på att se patienternas framsteg. De kommer till oss helt förlamade och med ångest i ansiktet, och när man träffar dem sen känner man knappt igen dem" säger Anna Cedborg, VD vid Remeo.

Ingrid Johansson

Här finns just nu åtta patienter. Det brukar vara kö. Men numera finns lediga vårdplatser, alltför många för att verksamheten ska gå runt.

– Plötsligt har remisserna uteblivit, säger hon.

Remeo är ett privat bolag med avtal som underleverantör till Karolinska, Sös, Danderyds sjukhus och Norrtälje sjukhus. Kliniken tar även emot patienter från andra regioner.

Sjukhusen får betala

Det kostar 38 000 kronor per vårddygn för den högsta vårdnivån, en kostnad som sjukhusen då får stå för.

På senare tid har sjukhusen utökat sin kapacitet att ta hand om patienterna själva. Två platser för neurokirurgisk eftervård har öppnats på Sös och två på Danderyds sjukhus.

På NKS finns även tio vårdplatser på Spinal rehab för ryggmärgsskadade.

– Vi skickar fortfarande patienter till Remeo, men behovet har minskat. Det kommer toppar några gånger per år, säger Anders Fytagoridis, chef vid Karolinskas neurokirurgi.

Anna Cedborg menar dock att det är sjukhusens dåliga ekonomi som ligger bakom.

– Det kan fungera för patienter med kortare vårdtider som är enklare att rehabilitera. Men vår patientgrupp kommer i kläm, de hålls vid liv och blir liggande. Sjukhusen har inte den vård vi kan erbjuda, säger hon.

Behöver besked

Kristdemokraterna tog upp frågan i senaste regionfullmäktige, och Robert Johansson (S) sade då att det pågår en dialog om en lösning.

Men Remeos dagar är räknade. Dygnet runt-verksamhet och läkarjourer kostar vare sig man har fem eller femton patienter.

– Vi klarar oss några veckor till. Vi behöver besked, säger Anna Cedborg.

Plötsligt har remisserna uteblivit

Rehablitiering som kräver stora resurser

Remeo öppnade 2013 och är Sveriges första och enda klinik för intensivvårdsrehabilitering.

Här får merparten av dem som drabbats av hög ryggmärgsskada i Sverige sin vård.

Remeo har 14 vårdplatser, varav sex nu står tomma.

Här jobbar omkring 150 personer: undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, logoped, kurator, fysioterapeuter och arbetsterapeuter.

De arbetar i team runt patienten, som steg för steg får lära sig andas, prata, röra en hand, en fot, äta, stå upp, och om möjligt gå.

Vårdtiden är i snitt sju veckor.

Källa: Remeo

Vården vid Remeo är tekniktung med respiratorer, hostmaskiner, syrgas. Med apparaten Anna Cedborg håller i kan man titta ner i halsen på patienten.

Vården vid Remeo är tekniktung med respiratorer, hostmaskiner, syrgas. Med apparaten Anna Cedborg håller i kan man titta ner i halsen på patienten.

Ingrid Johansson

Unika rehab-kliniken kan tvingas stänga – patienter i kläm

Sjukhusen behåller patienterna ✔ Klinikens VD: "De har inte den vård vi kan erbjuda" ✔ Ger de svårast sjuka en chans att komma tillbaka