Det var inte kärlek vid första ögonkastet mellan Niko och poesi. Tvärtom hade hon inte tänkt så mycket på det tills det blev dags att skriva dikter i skolan.

– Jag kanske var 13 eller 14 år och vi fick i uppgift att skriva poesi på engelskan. Det var helt nytt för mig men jag märkte att det var ett skönt utlopp för mina känslor, berättar Niko Erfani.

Sju år senare, som 21-åring, släpper hon sin första poesibok på Albert Bonniers förlag. Boken "Varv" handlar om ett ältande och en återkommande tanke.

– Det handlar om ett diktjag som är i kris och som försöker förstå om hon kan förlåta den person som skadat henne och som hon ska förväntas älska. Hon försöker komma förbi det som hänt henne men vet inte om hon kommer kunna göra det. Det handlar också om arv för diktjaget skriver om sin pappa och undrar om hon kommer bli som honom eller bryta sig ur cykeln.

Vad trauma gör med en och om man kan eller ska bortse från det var frågan Niko ville dyka ner i.

– Jag har sett många runt omkring mig med dåliga relationer till sina pappor. Pappor som lämnat, som varit där men inte känslomässigt eller som varit fysiskt eller emotionellt dysfunktionella. Det har intresserat mig, vad det för med sig att tvingas förlåta en person eller varför man ens ska behöva förlåta någon som skadat en bara för att det är ens förälder.

Hur mycket av dig själv finns i poesin?

– Jag tänker att en bit av sig själv alltid kommer att finnas med i ens texter så såklart finns en bit av mig själv i denna också.

Vi pratar om arv, hur mycket har uppväxten i Järfälla format din poesi?

– Jag tror inte att det har påverka mitt skrivande som går att peka ut men det har ju format den jag är. Det är där jag växt upp och där jag känner mig hemma.

Bokdebuten

När Niko pratat med sin förläggare på Albert Bonniers tog det fyra månader att skriva poesiboken. Nu har den släppts ut i allmänheten.

– Det är ju första boken så det känns speciellt. Jag har burit runt på den som en liten hemlighet och nu känns det overkligt att den är ute och att alla kan läsa den.

Poesi kan ju vara ganska naket, hur känns det andra ska få ta del av det nu?

– Det har känts nervöst men nu när jag släppt den är den inte bara min utan alla andra som läser den har den också, det blir neutralt på något sätt. Drömmen är väl att någon där ute plockar upp boken, läser den och tänker "detta betyder något för mig".

Skriver på ny bok

Att första boksläppet ska ha skrämt Niko verkar inte vara något problem, tvärtom är hon redan igång med att skriva på en ny bok.

– Det känns skönt att få hålla på med något annat samtidigt som det här händer. Projektet ser lite annorlunda ut till form och innehåll men det är poesi som handlar om Iran, det är där jag har mina rötter.

"Varv" kom ut 12 januari.