Intill byggvägsstängslet i Hammarbyskogen talar Kärrtorpsbon Gudrun Sandgren om långt över 150 år gamla tallar, ädellövträd, fridlysta och rödlistade arter i området som berörs av stora byggplaner.

Den som avfärdar henne som en "miljömupp" kan läsa om samma saker i stadens naturinventeringar. Där står också om Hammarbyskogens vikt som spridningskorridor för arter.

– Det här är enda länken mellan Nackareservatet och Årstaskogen och Årsta holmar. Låt säga att man totalexploaterar – då klipper du sambandet och det blir i förlängningen ingen mening med att ha ett naturreservat i Årstaskogen och Årsta holmar, säger Gudrun Sandgren som är ny ordförande i föreningen Rädda Hammarbyskogen.

Vill se naturreservat

Föreningen deltar i nätverket Ny Grön Stads uppmaning om att Hammarbyskogen ska bli naturreservat. Bygget av Stockholm vatten och avfalls arbetstunnel som pågår i närheten är bara en liten del av den exploatering som väntar om planerna på bostäder i projekten Sjöstadshöjden och Hammarbyskogen blir verklighet.

I projektet Sjöstadshöjden planeras bostäder i Hammarbyskogen. Planer på detta finns också i projektet Hammarbyskogen.

Brunnberg & Forshed

Men det är ännu har lång väg fram till beslut. Och staden har redan tittat på hur hus kan placeras om för att minska skadan.

För tjänstemännen och politikerna i Stockholms stad är matematiken ofta svår. Samtidigt som bostadsbristen är stor ska målet om 140 000 bostäder fram till 2030 samsas med hänsyn till naturen. Protesterna är stundtals kraftiga.

Gudrun Sandgren kritiserar att en del protestgrupper tar fajter även för platser med lägre naturvärden. "Att de måste offras får du vara ärlig med. Om man ska skydda naturen måste man förstå vad man håller på med" säger Gudrun Sandgren.

Angie Gray

Viktiga områden

I november 2020 antog kommunfullmäktige en handlingsplan med fem strategier för biologisk mångfald i Stockholms stad. I fjol kompletterades den av olika förslag på insatser för biologisk mångfald i Skarpnäcks stadsdelsområde liksom Farsta och Enskede-Årsta-Vantör (se kartan). Hammarbyskogen ingår, liksom Bagisskogen och Skarpnäck-Flatenstråket.

– Det handlar om större sammanhängande stråk som är viktiga spridningskorridorer och som binder samman områden, säger Maria Haskas som är stadsmiljöutredare i Skarpnäck.

Staden har tagit fram förslag för gynna biologisk mångfald i olika områden av Stockholm. Tre av dem finns i Skarpnäcks stadsdelsområde.

Stockholms stad

Haskas exemplifierar insatser med att äng i närheten av Skarpnäcks gård redan slås för hand för att gynna artrikedomen. Och när Skarpaby parklek rustas upp väntar andra åtgärder.

– Vi tänker minska de hårdgjorda ytorna och plantera buskar med blommor och bär liksom perenner för att gynna pollinatörer, säger hon.

Oeniga falanger

Gudrun Sandgren och Gunnar Rundblad ifrågasätter dock hur väl åtgärder för ekologisk kompensation lindrar effekter av ingrepp i naturen vid stora byggen. Två forskare på Lunds universitet som Mitt i varit i kontakt med berättar att det generellt sett inte finns stöd för att olika åtgärder fullt ut kompenserar för ingreppen i naturen, men det finns falanger i frågan berättar en av dem.

Viveca Jansson som är projektledare på Stockholms stads miljöförvaltning ger sin syn på saken.

– Det beror på vilken del av stråken som tas i anspråk, vilka kompensationsåtgärder som utförs och vilka värden som fanns i de ytor som tas i anspråk. Dessa frågor brukar utredas genom artinventeringar, spridningsanalyser och liknande när detaljplaner tas fram, säger hon.