En tidigare församlingsanställd i nordvästra Stockholm står åtalad för att vid 40 tillfällen ha anmält till polisen att hen utsatts för olaga hot, samt ett fall av misshandel.
Domstolens beslut
Polisens utredning visade dock något annat. Personen misstänkts för att ha mordhotat sig själv vid samtliga tillfällen. Åklagare har väckt åtal för brottet grovt falskt larm. Huvudförhandlingen väntas äga rum den 1–2 april i Attunda tingsrätt.
– Under mina 18 år har jag aldrig varit med om något sånt här ärende tidigare, sa Jenny H Karlsson, åklagare i målet, i samband med att åtalet väcktes.
Nu har domstolen bestämt att den åtalade innan rättegången ska genomgå en så kallad Paragraf 7-undersökning.
Så går det till
På Rättsmedicinalverkets webbplats beskrivs vad undersökningen innebär:
"En läkarundersökning av en brottsmisstänkt när domstolen anser att personens psykiska tillstånd bör undersökas. Undersökningen genomförs av en specialist i rättspsykiatri som skriver ett paragraf 7-intyg med sina rekommendationer till domstolen."
Attunda tingsrätt uppger för Mitt i att intyget ska lämnas in till dem den 31 mars.
Misstänks ha mordhotat sig själv 40 gånger
En tidigare församlingsanställd anmälde en lång rad dödshot till polisen.
Flera utredningsåtgärder och personskydd sattes in, men sedan misstänkte utredarna att något var fel. Nu åtalas personen för brottet falskt larm och riskerar fyra års fängelse.
En person som tidigare var anställd inom en församling i nordvästra Stockholm har åtalats för att vid 40 tillfällen ha anmält till polisen att hen hade utsatts för olaga hot, samt ett fall av misshandel.
De olika hoten ska ha bestått av att den nu åtalade personen vid flera tillfällen tagit emot olika former av skriftliga dödshot både till sin hemadress samt till sitt arbete. Flertalet av hoten hade även referenser till religösa texter. Enligt förundersökningen ska det inte ha funnits någon substans bakom hoten.
Stor mängd anmälningar
Det höga antalet anmälningar ska ha "föranlett onödiga säkerhetsåtgärder från polismyndighetens sida".
Åklagaren menar att brottet ska anses som grovt, bland annat med anledning av den stora mängden anmälningar som kommit in till polisen under lång tid, mellan 2021 och 2023.
Anmälningarna har gjort att polisen haft stora kostnader både för utryckningar, utredningsarbete och säkerhetsåtgärder. Inte minst har man blivit tvungna att nedprioritera annan brottslighet för att hantera personens situation.
Den åtalade personen förnekar brott.
Vilket är det misstänkta motivet bakom det här?
– Det spekulerar jag inte i nu. Utan vi får väl se hur det går på förhandlingen, säger Jenny H Karlsson, åklagare.
Det tog ungefär ett år innan polisen börjar uppmärksamma mängden anmälningar. Polisen ställde sig frågan om det kunde röra sig om något annat brott än bara olaga hot. En förundersökning om olaga förföljelse inleddes.
Från målsägare till misstänkt
Men efter ett tag tyckte utredarna att det var något som inte stämde.
– Utredarna började lägga det pusslet och då bedrevs egentligen de båda utredningarna parallellt med varandra, dels olaga förföljelse, dels falskt larm. I det sistnämnda var personen misstänkt i stället för målsägande.
Utredningen om olaga förföljelse lades ner under våren och nu väcks alltså åtal om brottet falskt larm, grovt brott.
– Under mina arton år har jag aldrig varit med om något sånt här ärende tidigare, säger Jenny H Karlsson.
Ska man förstå det som att det är den åtalade personen som själv skrivit hotbreven?
– Ja, det är det jag påstår. Att det är personen själv som har fabricerat hotbreven.
Något datum för huvudförhandling är ännu inte bestämt.
Mitt i har sökt den åtalade personens advokat.
Under mina arton år har jag aldrig varit med om något sånt här ärende tidigare.
Vad är falskt larm?
Den som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd, döms för falskt larm till böter eller fängelse i högst ett år.
Är brott som avses i första stycket grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Källa: 16 kap. 15 § första stycket brottsbalken
Attunda tingsrätt har inget datum för när huvudförhandlingen kan ske.
Niklas Loman