Karolinska i Huddinge redo att ta emot corona-smittade” var rubriken på en artikel i Mitt i Huddinge den 6 februari. På bilden stod en sjuksköterska i skyddsdräkt som då mest associerades med en rymddräkt.
”Det är hit, till infektionskliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, som coronavirus-drabbade förs, om smittan kommer till Stockholm”, inleddes texten.
Det känns nästan overkligt att läsa tio månader senare. Sedan dess har rubrikerna kring Karolinska avlöst varandra, och handlat om hur sjukvårdspersonalen sliter och intensivvårdsavdelningen är fullbelagd.
Vi har alla på något sätt påverkats av coronapandemin. Alltför många har förlorat en anhörig, själva varit sjuka, förlorat jobbet eller fått det väldigt tufft ekonomiskt.
Huddinge var också en av de 40 värst drabbade kommunerna i våras när det gällde dödsfall inom äldreomsorgen.
Men samtidigt har så mycket medmänsklighet och kreativitet kommit ur den här krisen. Kraften i det vill jag ta med mig in i 2021.
När coronapandemin bröt ut svämmade Facebookgrupper över av frivilliga som erbjöd sig att handla åt äldre eller dem som var sjuka. Matlådor kördes ut till personalen på Karolinska. Östra gymnasiets matsal gjordes om till visirfabrik.
Socialt isolerade äldre har tagit initiativ till gemensamma promenader och uteaktiviteter. Människor har spelat och sjungit utanför äldreboenden. Allt för att göra livet lite bättre för varandra.
Tack till er alla för det här året. Med hopp om ett betydligt ljusare 2021.