Om man som litet flyttar från Linköping till Lidköping kan man räkna med bråk. Så blev det för Måns Jälevik, som upptäckte att hans östgötadialekt inte smidigt smet in i den västgötska bandymetropolen vid Vänerns sydöstra strand.
– Nej, det var ingen uppskattad dialekt. Det blev tufft på skolgården. Hur jag klarade mig…? Jag slogs.
Gjort en resa
Måns Jälevik har gjort en resa sedan dess med fokus på idrott och framför allt musik.
– Jag spelade badminton från det jag var 6 år till jag blev 15. Har senare kört två Vasalopp, gjort klassikern (En Svensk Klassiker = Vasaloppet, Vansbrosimmet, Vätternrundan och Lidingöloppet inom en tolvmånadersperiod, reds anm). Men nu blir det mest mandelkubb och kaffe, berättar han.
– Jag försökte också som bandymålvakt. Skrev brev till "Fiskarn" (Göran "Fiskarn" Johansson var legendarisk målvakt i Villa 1966-1983, reds anm), skaffade handskar och benskydd. Men det var på hockeyrink. Jag kunde inte åka skridskor, men var inte bollrädd.
Men med tonåren kom revolten mot sporten. Den som öppnade upp för det som under större delen av hans liv från högstadiet och långt in i vuxen ålder skulle komma att forma hans liv.
– När vi gick i sjuan, åttan någonting kom det en ungdom till punkare till oss i skolan. Vi blev kvar där, där det fanns instrument och musiken tog snabbt över. Det var vi mot alla andra. Vi fick replokal och var där varje dag. Ja, till och med jul- och nyårsaftnar, minns Måns Jälevik.
Erövrade världen
Sludge Nation var fött. Barndomskamraterna från Lidköping flyttade till Göteborg i början av 90-talet och började erövra världen och som ett led i satsningen från skivbolaget bosatte killarna sig i Tucson, Arizona under ett år.
– Skivbolaget betalade. Men efter ett år flyttade vi hem och la av kort efter det.
Istället för frontman på scen blev Måns Jälevik piercare, ett yrke han haft vid sidan av uppgiften som sångare.
– Jag gör också tatueringar, handstuckna, säger den mångfacetterade artisten, som även ägnar sig åt måleri och att göra hattar.
Måns Jälevik återvände till musiken med Göteborgsbandet Her Majesty när millenniet var kort. Två album senare var den resan över, en flytt till Stockholm väntade 2005 och soloalbum. Men för fyra och ett halvt år sedan flyttade han med familjen tillbaka till Göteborg.
– Det var medvetet, så att vår son bara hade förskolan kvar och att vi kunde bo nära min mamma och min frus mamma.
Växlat spår
Han har växlat spår i livet. Siktar nu på att bli skomakare.
– Det är faktiskt en dröm jag har haft sedan jag var liten.
Nu har han Jack Yacoub som mästare där Måns Jälevik nu går som lärling.
– Jag tog tjänstledigt några dagar för att känna efter, säger han som sedan januari går den 100 dagar långa lärlingsutbildningen, som ska leda till gesällbrevet.
– Därefter ska jag jobba i sex år för att få mitt mästarbrev. Men nur mycket jag än lär mig kommer jag aldrig kunna lika mycket som Jack. Han kan allt och lagar allt från skor till taekwondoskydd. Dessutom är han maksintekniker, servar maskinerna här, gör skor, lagar barnvagnar, kapell, Louis Vuittonväskor…
Musiken…?
– Det finns ett evigt brödraskap med dem som jag har spelat med. Men jag väntar inte tillbaka. Jag vet hur man gör och saknar inte musiken.
