Småbarn, flytt, nytt jobb och anhöriga i livskris. Den ständiga tröttheten Linda Henriksson upplevde tänkte hon var en del av livet som jäktad småbarnsförälder.
Att hon – som älskar att ha fullt upp och alltid har många projekt på gång – skulle vara utmattad.
Tanken var främmande.
När tröttheten inte gav sig utan istället blev mer påtaglig, tänkte hon att det måste vara vitaminbrist eller fel på något organ i kroppen.
– När jag till slut sökte hjälp efter ett halvår, tog det ytterligare ett halvår innan jag fick rätt diagnos. De sa först att det troligen handlade om utmattningsdepression men jag var inte olycklig. Jag mådde bra men var extremt trött.
När hon tillslut blev skickad till en överläkare inom området konstaterade han direkt att Linda Henriksson var ett solklart fall av utmattningssyndrom som ett resultat av: prestationsbaserad självkänsla i kombination med dålig återhämtning.
I samma veva när hon mådde som sämst nekade Försäkringskassan henne sjukpenning.
– Jag klarade mig för att jag har sparpengar men vad gör ensamstående mammor. Vad gör de när de står där utan inkomst.
Den insikten i kombination med bristen på konkreta råd från vården fick Linda att själv ta reda på dels vilka regler som gäller hos Försäkringskassan dels hur man ska leva om man har drabbats av utmattning.
Intervjuer med forskare och experter inom bland annat sjukförsäkring, sömn, stress och kost blev grunden till Stressfrid – så blir du frisk från utmattningssyndrom, en lättläst handbok med konkreta tips.
Boken tillsammans med Instagramkontot med samma namn blev Lindas sätt att acceptera sjukdomen, hitta stöd utanför familjen och kunna hjälpa andra.
– För mig tog det ett år innan jag berättade för vänner på grund av att jag skämdes. Tidigare hade jag tänkt ”är du trött - sov då”. Men det är inte så enkelt. Att vara var utmattad är som att vara bakis minus illamåendet, man är groggig och inte helt närvarande, säger hon och fortsätter:
– Alla kan vara bakis en dag men att vara det varje dag vecka efter vecka tär på psyket. Till slut orkar man inte mer.
När är man i riskzonen för utmattningssyndrom?
– Svårt att sova är ofta ett första tecken, man är så stressad att kortisolet (stresshormonet reds. anm.) inte går ner. Minnes- och koncentrationssvårigheters eller yrsel är andra tecken. Det är viktigt att ta symptomen på allvar, ju snabbare man bromsar desto kortare tid är du sjuk.
Hur mår du idag?
– Bättre. Jag tog tjänstledigt för att skriva boken men börjar jobba nu i september som fastighetsmäklare. Jag har lång väg kvar såklart. Hjärnan är skadad och det tar tid för den att läka.
