– De pekar ut oss som sämst trots att det inte är sant. Det är många faktorer som påverkar de här siffrorna, säger rektor Annika Hällson.
Skolinspektionens har tittat på en tioårsperiod och deras generella slutsats är att kommunerna i många fall inte har satsat, eller har satsat på fel saker, för att bryta de låga resultaten på de 28 skolorna.
Men Lillholmsskolans rektor Annika Hällson sågar rapporten och menar att den är helt fel gjord.
– Vi framställs som landets sämsta skolor trots att de med sämre resultat, som hela Järvafältet, har lyfts ut ur rapporten, säger hon.
Men värst tycker hon det är att Skolinspektionen inte har räknat bort nyanlända elever. Något som påverkat Lillholmsskolans resultat markant.
Enligt rapporten var endast 72 procent av Lillholmsskolans elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram läsåret 2018/2019, vilket är betydligt lägre än snittet för riket som låg på 84,3. Men när de nyanlända räknas bort hamnar resultatet istället på 97 procent det läsåret och 83 procent året därpå.
Rapporten visar också att andelen elever i nian som får godkänt i alla ämnen legat under snittet. Men Annika Hällson menar att det är rimligt att svaga elever prioriterar godkänt i kärnämnen framför godkänt i praktiska och estetiska ämnen.
Osäkert boende påverkar
Skolinspektionen lyfter även fram utmaningar som att både Lillholmsskolan och Västerholms friskola har fler elever med utländsk bakgrund än rikssnittet och en större andel elever med lågutbildade föräldrar.
Rektorn Annika Hällson menar att resultaten även påverkas av svårigheten att hitta bostad.
– Vi har barn som bor i både tredje-, fjärde- och femtehand. När man tvingas flytta och byta skola hela tiden så är det svårare att lyckas i skolan, säger hon och fortsätter.
– Här går färre barn i förskolan det gör att de inte har de förkunskaper i språk, vana att vara i gruppsammanhang och delta i samlingar som finns i många andra områden.
Nöjda förälder
Linda Bohman Makonda som har söner i årskurs 7 och 9, känner inte igen sig i kritiken.
– Mina barn klarar skolan bra här. Det är klart att det inte är bra om det finns elever som inte klarar kraven, men den bild jag har är att skolan gör det de kan med de resurser de har, de elever de har och de problem de brottas med. Jag upplever att skolan tar saker på allvar och agerar direkt och tar tag i saker som inte fungerar, säger hon.
Även Marcia Cruz som har en dotter i 9:an är nöjd.
– Kompisar och lärare är bra och det är väldigt tryggt. Min dotter har bra resultat och hon vill gå kvar i skolan trots att hon måste pendla ända till Haninge för att vi har flyttat, säger hon.
Förbättringar på Västerholm
Även på Västerholms friskola är resultat lägre än snittet i gällande behörighet till gymnasiet. 79,3 procent av eleverna som gick ut 2019. Andelen niondeklassare som fått minst godkänt i alla ämnen har under tioårsperioden varierat mellan 28,7 och 62,4 procent. Betydligt lägre än snittet i riket.
Skolinspektionen påpekar bland annat att skolan generellt har haft för lågt ställda förväntningar på elevernas resultat. Och att de bara har följt upp elevernas resultat när betygen sattes, då det redan var försent för att sätta in åtgärdar för att höja dem.
Skolan har nu vidtagit flera åtgärder. Bland annat följer de upp elever under läsåret, har högre mål för alla elever, har utvecklat skolbiblioteket för att öka läsförståelsen, anställt fler specialpedagoger och jobbar i mindre grupper. De följer också upp varför olika lärare lyckas olika bra med sina klasser så att de kan sätta in fortbildning där det behövs.
Mitt i har sökt skolans rektor Joakim Steinholtz som i ett mejl svarar att skolan fortsätter att arbeta för att alla elever ska få en utbildning med hög kvalitet och komma in på den utbildning de vill. Läsåret 2019/2020 var exempelvis 91,3 procent av eleverna behöriga till gymnasiets yrkesprogram och 86,3 till programmen i naturvetenskap och teknik.
Skolinspektionen har efter intervjuer med rektorerna gett Annika Hällson rätt på många punkter och menar nu att Lillholmsskolan jobbar som de ska efter sina förutsättningar, men att de kan bli bättre på att utvärdera effekten av de insatser som genomförs. Även Västerholms friskola får godkänt efter sina förbättringsförslag.
Stockholm är väl rustat att vända kunskapsutvecklingen på skolor, även i områden där de socioekonomiska förutsättningarna är tuffa. Det menar skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L), apropå Skolinspektionens rapport.
– Vi kommer framför allt dra lärdomar av vad vi har gjort i Järvaområdet där vi lagt stort fokus just på kvalitet på undervisningen och där kunskapsresultaten har stigit, säger hon.
Exakt vilka insatser det kan bli tal om är enligt borgarrådet för tidigt att säga. Som ett tänkbart exempel nämner hon tvålärarsystem, där lärare stöttar varandra och undervisningen kan ske i mindre grupper.
– Vi gör även en stor satsning på grundskolecheferna som är ute på skolorna och i klassrummen. Även rektorerna är mer aktiva och sitter med på lektioner mer än tidigare, säger hon.
Men ibland är utmaningen att ens få eleverna till klassrummet. Där spelar de skolsociala teamen en viktig roll. Teamen är ett samarbete med socialförvaltningen och har funnits i ytterstaden sedan 2018. Deras huvuduppgift är att säkra elevernas närvaro.
– Närvaro är en viktig prioritet. Ett av huvudskälen till låga kunskapsresultat är låg närvaro, säger Isabel Smedberg-Palmqvist.
Precis som skolchef och rektorer i söderort, vill borgarrådet hellre prata om nuläget än om de brister bakåt i tiden som Skolinspektionen visat.
Vad säger du som representant för Stockholms stad till elever som i många år gått ut skolan med lägre kunskaper?
– Det är naturligtvis väldigt olyckligt. Intentionen är att vi ska göra allt för att elever ska få bästa möjliga skolgång. Det viktiga nu är att blicka framåt.