Det var i maj 2019 som villaägaren först vände sig till kommunen för att klaga, men fick snart svaret att det inte behövdes något bygglov.

Han höll inte med och skickade in en anmälan om att muren och markhöjningen bröt mot det bygglov som fanns för fastigheten.

Men ingenting hände.

Först i september 2020 åkte politiker och tjänstemän ut och tittade på muren. De tyckte inte att arbetena innebar så stora ingrepp att bygg- och marklov behövdes.

Nämnden la ner ärendet i april 2021, nästan två år efter att anmälan gjorts.

I maj uppmanade kommunen ändå grannarna att i efterskott ansöka om bygglov för muren och gav samtidigt beskedet att det sannolikt skulle godkännas.

Någon sådan ansökan kom aldrig.

Villaägaren överklagade till länsstyrelsen. Det dröjde fem månader innan de i november 2021 meddelade att de hade en lång kö av bygglovärenden och skulle bli väsentligt försenade med sitt beslut.

Nästan ett år senare, för tre veckor sedan, kom det. Villaägaren får rätt.

Länsstyrelsens jurist håller med om att muren förändrar intrycket så mycket att den får en dominerande effekt över omgivningen.

Utfyllnaden höjer tomten med uppåt en meter och brer ut sig över en stor del av tomten. Och det är inte kommunen som avgör om en mur kräver bygglov. Det avgörs av hur lagen tolkats, alltså praxis.

Slutsatsen blir att både bygglov och marklov krävdes för arbetena.

Länsstyrelsen ger nu kommunen bakläxa och skickar ärendet tillbaka dit.

Nu ska tillsynshandläggaren Jonas Norberg titta på det igen, om inte också länsstyrelsens beslut överklagas.

Vad som väntar grannen som byggde muren och nu flyttat därifrån är oklart.

– I det här läget vill jag inte spekulera i vilka konsekvenser som kan bli aktuella. Det får handläggningen visa, säger Jonas Norberg.

Tillbaka på ruta ett, alltså.

Efter tre och ett halvt år.