Hans nomineringsgrupp bildades 2006, sex år efter att Svenska kyrkan skildes från staten.
Men fortfarande har flera av nomineringsgrupperna, kyrkans "partier", kopplingar till rikspolitiken.
– Vi har tagit tydlig ställning mot partipolitisk styrning av kyrkan. Det finns ju ingen partipolitisk styrning av Röda korset. Kyrkan är en medlemsorganisation, säger Karl-Erik Forsgren.
Få partier lokalt
För honom skiljer sig Posks budskap från C och S, som också sitter i Vallentuna fullmäktige.
– Vi är tydliga med att förkunna evangeliet. Att göra Kristus synlig.
I Vallentuna församling finns fyra nomineringsgrupper: Hembygdens kyrka/Posk, S, C och SD.
I Össeby kyrkofullmäktige finns tre: Posk, Centern och Kyrkornas väl i Össeby församling.
Det är också de som ställer upp i valet i respektive församling.
Få röstar
Valdeltagandet i kyrkvalet är lågt jämfört med det till riksdag, region och kommun.
I Vallentunas båda församlingar landade det runt 22 procent i förra valet – en ökning med sju procentenheter sedan 2013.
– Det är nära rikssnittet, säger Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
– En del har spekulerat i att ökningen beror på att SD satsade så kraftfullt 2017. Men det är ingen som undersökt det. Ingen har tittat på om det var SD man röstade på eller om det var motståndare till dem. Möjligen kan man veta efter årets val.
Kyrkan mitt i byn
Marja Lemne ställer också själv upp i kyrkovalet för S i Katarina församling.
För henne har det partiet självklart en plats i kyrkan.
– Så länge kyrkan sysslar med frågor mitt i samhället kan det vara bra om väljarna känner igen sig. Skogen har till exempel blivit en stor stridsfråga. Det är klart att eftersom kyrkan är en av landets största skogsägare blir det verkligen politik. Kyrkan tar också mycket hand om de mest utsatta is samhället. Det är också politik.