Millî Görüş. Mitt i har rett ut moskébyggets kopplingar till den turkiska politiska rörelsen. Foto: Sacharias Källdén

Kritiserad rörelse samlar in pengar till Skärholmens moskébygge

Knappt hade första spadtaget tagits innan Sverigedemokraterna klev in och krävde att bygget av Skärholmens moské stoppas – och att kopplingarna till rörelsen Millî Görüş utreds. Men är den rörelsen farlig? Nej, säger forskare.

  • Publicerad 06:30, 21 jun 2022

Vi vill
utreda
vad kopplingen
består av.

Efter år av planering är nu förarbetet igång för Skärholmens nya moské. Den ska ligga bakom Mikaelikyrkan och planeras bli 2 500 kvadratmeter stor med två 63 meter höga minareter. Bygget fick ett första bygglov redan 2015, men på grund av problem med finansiering, missförstånd och pandemi försenades bygget.

Planerna har väckt reaktioner. När genomförandebeslutet om att flytta cykel- och gångbanor i anslutning till moskébygget var uppe i exploateringsnämnden menade Sverigedemokraterna att beslutet egentligen borde handlat om att stoppa bygget.

SD menade bland annat på att Islamiska stiftelsen i Skärholmen, som står bakom bygget, har kopplingar till den turkiska rörelsen Millî Görüş. Däremot valde partiet att inte begära ordet och därför diskuterades inte frågan i nämnden.

Enligt exploateringsnämdens ordförande Johan Nilsson (M) finns det oavsett inte stöd i lagen för att retroaktivt dra tillbaka en tomträtt som vunnit laga kraft för 13 år sedan.

Konservativa värderingar

Millî Görüş är en politisk rörelse som grundades 1969 och har tidigare kritiserats för att ha antisemitiska inslag, verka för traditionella religiösa värderingar och för att vara emot integration i det västerländska samhället. Rörelsen lever kvar som diasporarörelse i andra Europeiska länder, främst i Tyskland där de går under organisationsnamnet Islamische Gemeinschaft Millî Görüş, IGMG.

Våren 2016 förekom Millî Görüş i mediabevakningen i samband med bostadsminister Mehmet Kaplans (MP) avgång. Han hade bland annat träffat företrädare för IGMG vid flera tillfällen, skrev SVT då. Dessutom har både Göteborgs stad och Malmö stad hamnat i blåsväder för uthyrning av lokaler och bidrag till rörelsen.

Enligt Klas Grinell, idéhistoriker vid Göteborgs universitet, har rörelsen ändrat riktning på senare år. Den verkar forfarande för konservativa värden, men har tonat ner antisemitismen och bör inte ses som ett hot mot samhället (läs mer i sidotexten).

Vill utreda kopplingen

Under det senaste stadsdelsmötet i Skärholmen lade Sverigedemokraterna fram en skrivelse om att utreda stiftelsens kopplingar till rörelsen.

– Vi vill utreda vad kopplingen består av, om den är finansiell, organisatoriskt styrande eller ideologisk, säger Tapani Juntunen (SD), ledamot i stadsdelsnämnden.

Foto: Sacharias Källdén

Enligt Johan Kling (C), ordförande i stadsdelsnämnden, har förvaltningen nu fått i uppdrag att utreda vart skrivelsen ska skickas, eftersom det inte är stadsdelsnämndens uppgift att utreda dessa frågor.

Hemsidan ändras

När Mitt i går in på den svenska IGMG-grenens sida på Facebook finns det inlägg som visar moskébygget och skärmdumpar från en artikel i Mitt i där det bland annat står på turkiska: ”Vår intervju med lokalpress om bygget av Stockholms moské.”

Går man sedan in på rörelsens svenska hemsida hittar man ”Islamiska stiftelsen i Skärholmen” samt föreningens organisationsnummer i anslutning till IGMG:s logga. Men efter att Mitt i Skärholmen börjat ställa frågor om kopplingen ändras hemsidan. Stiftelsens namn och organisationsnummer tas bort och ersätts med ”Riksförbundet för svensk islamisk samling”. Några dagar senare byts även IGMG:s logga ut mot ”RSIS” (Riksförbundet för svensk islamisk samling).

 Går man sedan in på hemsidan för tyska IGMG:s byggnadsorganisation EMUG, finns Skärholmens moské listat som ett av deras byggprojekt.

Det finns även en hemsida som heter Skärholmens moské där det läggs upp bilder från bygget samt länkar till Youtube-klipp från IGMG som bland annat är taggade med ”Milli Görus” och ”IGMG”. I klippen finns insamlingsnummer till Swish och bankgiro.

Stiftelsen tar avstånd

Men enligt Talha Okur, pressansvarig för Islamiska stiftelsen i Skärholmen, finns ingen koppling mellan stiftelsen och IGMG, eller någon annan organisation, eftersom det står i stiftelsens stadgar att man ska vara fristående.

– Vi är inte del av någon slags organisation. Vi är öppna för all slags insamlingshjälp och vi lägger oss inte i varifrån det kommer.

Fristående. Talha Okur, pressansvarig på Islamiska stiftelsen i Skärkolmen, menar att de inte har kopplingar till vare sig IGMG eller någon annan organisation. Foto: foto: Madelene Hergils

Millî Görüş

Rörelsen grundades i Turkiet 1969 av Necmettin Erbakan som en reaktion mot det sekulära samhället. I sitt manifest propagerade han för ett mer islamiskt präglat liv, för konservativa värden så som könssegrigering och emot integration med det värsterländska samhället. En ideologi som genomsyrades av antisemitism. Han startade flera partier som gång på gång blev förbjudna i Turkiet.

Rörelsen lever kvar som diasporarörelse i andra europeiska länder, främst i Tyskland där de går under organsationsnamnet Islamische Gemeinschaft Millî Görüş, IGMG och bedriver föreningsverksamhet.

Visa merVisa mindre

Han säger att stiftelsen inte har tagit emot några bidrag från någon organisation utan endast från företag och privatpersoner främst i Sverige men även i Norden.

– Jag kontrollerar inte personer och företag som donerar till oss, säger han.

Talha Okur anser att det snarare handlar om ett val­utspel från Sverigedemokraterna. Det vill varken han eller stiftelsen vara en del av.

– Jag tror inte att det här handlar om Millî Görüş, utan att det byggs en moské.

Men hur kommer det sig att stiftelsens namn stod på IGMG:s hemsida?

– Jag förstod inte varför det stod så och jag har inte mejlat dem.

Det var den Islamiska kulturföreningen i Skärholmen som påbörjade mosképlanerna på 00-talet. Den föreningen står listad på tyska IGMG:s hemsida.

Islamiska kulturföreningen startade sedan Islamiska stiftelsen i Skärholmen som fick ansvar för bygget. I den nya styrelsen satt personer från kulturföreningen. Men 2017 byttes styrelsen ut, enligt Talha Okur, och fick en självständig position.

I nuläget är det oklart vilken del kulturföreningen ska ha i den nya moskén.

– Vi har inte ett beslut om att de ska ta över verksamheten i den nya moskén och de har inte heller ansökt om det. Det kommer vi bestämma när byggnaden är färdig, säger Talha Okur.

”Inget lagligt stöd”

Efter två veckors försök att få svar från den politiska ledningen i Stockholm om hur de ser på kopplingen svarar Johan Nilsson (M), ordförande i exploateringsnämnden, via mejl. Enligt honom sker det en kontroll av aktören redan innan markanvisning, som i detta fall skedde 2009, för att försäkra sig om att aktören har ekonomiska möjligheter att genomföra byggplanerna och att de inte är dömda för vissa brott.

 Kan staden ställa krav alternativt säga nej till en byggaktör på grund av deras värderingar?

 ”Nej, en kommun kan inte neka en sådan ansökan utan saklig grund och vilka åsikter en aktör hyser är inget kommunen får ta hänsyn till. Det finns därför inget lagligt stöd för att avbryta bygget eller ta tillbaka marken”, skriver Johan Nilsson.

Mitt i har vid upprepade tillfällen försökt kontakta både svenska och tyska IGMG samt Islamiska kulturföreningen för en kommentar.

Idéhistoriker: ”Konservativa, men inte utanför lagen”

Millî Görüş-rörelsen grundades på antisemitiska idéer och ett motstånd mot västerländska influenser, enligt Klas Grinell vid Göteborgs universitet. Men som diasporarörelse har den anpassats och bör inte ses som ett hot mot samhällets institutioner.

De är konservativa på ett sätt som utmanar svenska ideal.

Idéhistorikern Klas Grinell, forskare och föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet, har forskat om turkisk islam i Europa.

– De är konservativa på ett sätt som utmanar svenska ideal om man talar om det så, men inte utanför lagens gränser på något sätt, säger han.

När rörelsen grundades av den turkiska politikern Necmettin Erbakan 1967 verkade rörelsen för ett konservativt religiöst samhälle fritt från västerländska influenser. Då var antisemitism en stor del av ideologin, menar han.

Forskat. Idéhistorikern Klas Grinell har forskat Foto: foto: Kai Martin

Rörelsen har ändrats

Men i och med att rörelsen spridits till bland annat Tyskland och Sverige har rörelsen också ändrats, menar Klas Grinell. Här har det inte handlat om att uppnå politisk makt, som när den grundades i Turkiet. I diaspora- och minoritetsposition har rörelsen snarare ägnat sig åt föreningsverksamhet.

– Målet är att stärka och behålla muslimsk identitet med djupt konservativa anslag och som därmed delvis talar emot integration.

Inte farliga

Enligt Klas Grinell verkar Millî Görüş fortfarande för ett mer islamiskt präglat samhälle, men är inte ett hot mot samhällets institutioner. Dessutom har antisemitismen även tonats ner på senare år.

– Sedan finns det diskussioner om huruvida det är en strategisk anpassning eller en genuin förändring.

Eftersom många moskéer i dag har svårt att hitta finansiering är det inte konstigt att föreningar söker sig till Millî Görüş, påpekar Klas Grinell. Där finns det pengar.

Dessutom kan många föredra stöd från Millî Görüş mot stöd från turkiska staten som kan komma med politiska krav.

Skulle du se Millî Görüş som en farlig rörelse?

– Nej det skulle jag inte. Utifrån allmänna ideal om demokrati och öppenhet kanske det inte är en så konstruktiv rörelse, men inte farlig, säger Klas Grinell.