I februari sänkte Arla mjölkpriset till bonden med 31,2 öre per kilo mjölk till 6,31 kronor kilot.

För Johan Lindgren, som fick bra betalt för mjölken i höstas, innebär sänkningen mycket pengar.

– Sedan i januari har det bara rasat. Det är världsmarknadspriserna som styr, konstaterar han.

Om ersättningen för mjölken tidigare var bra var priserna höga även för el, diesel och gödning. Den gödning som snart ska ut på åkern köptes till ett högre pris än den har i dag, samtidigt som spannmålspriset är på väg ner.

För att säkra sin ekonomi kan bönderna teckna så kallade terminskontrakt. Då lovar de att leverera en viss mängd till ett pris som avtalas i förväg.

Torrsommaren 2018 låste han priset på sitt spannmål, men när skörden blev liten kunde han inte uppfylla kontraktet.

Gården fick böta för den mängd de inte kunde leverera.

– Vetepriset då var mycket högre än det vi låst till. Det är ett spel med höga insatser.

Han har aldrig varit med om en så svajig råvarumarknad som nu, något som började märkas på allvar efter krigsutbrottet.

Det oroliga världsläget når ända fram till gården i Kårstas idylliska kulturlandskap. Bonden är i dag mer påverkad av världsmarknaden än för 30 år sedan.

– EU:s jordbrukspolitik byggde tidigare på gränsskydd och då slog inte förändringarna igenom lika hårt, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

Tidigare generationers bönder kunde drabbas av för mycket eller för lite regn och få dåliga skördar ungefär vart tionde år.

Klimatkrisen för med sig högre risker för missväxt.

Visserligen kan högre medeltemperatur ge längre växtsäsong och större skördar. Men risken för torka och översvämningar, skadedjur och sjukdomar ökar också. Och kor som blir stressade av längre värmeböljor ger mindre mjölk

Oavsett hur skörden blir i år måste Johan Lindgren och andra bönder räkna med sämre lönsamhet. Även priset på spannmål är på väg ner och han vågar inte binda priset på för stor del av skörden.

– Vi har sparat av det vi tjänade förra året och låtit bli att göra några investeringar. Den här vintern hade ju kunnat bli ännu dyrare.

Så kommer det lägre mjölkpriset oss konsumenter till godo?

På Arla säger presschef Max Wallenberg att det är butikerna som sätter priset i mjölkkylen. Arla förhandlar mot livsmedelskedjorna och vad som händer där kan han inte kommentera.

–  Det är ofta ganska lång eftersläpning. Men det kommer att märkas i butikerna så småningom, säger han.