Format av istiden

Ramberget fick sin karaktäristiska form under istiden för 12 000 år sen. Den cirka 2 000 meter tjocka isen flyttade sig från nordost till sydväst, skavde på bergets nordöstra sida och formade ett sluttande plan upp mot bergets topp. Isen har lämnat spår både i berghällarna och i form av flyttblock. Nordostsluttningen mot Kville är flack medan sydvästsidan har ett högre stup som syns tydligt från älven, den så kallade Ättestupan.

Två olika höjder

Berget utgörs av Stora Ramberget, 87 meter över havet, med redan nämnda Ättestupan i sin sydöstra del, samt Lilla Ramberget, 49 meter över havet. Stora består av röd Göteborgsgnejs, gnejsgranit, och Lilla består av ögongnejs. 

Ramberget i vinterskrud. Lika vackert och bedråande utsikt året runt.

KEDARDOME

Korparnas berg 

Ramberget har fått sitt namn av gammalsvenskans ord ”rám”, ”ramn” eller ”ravn” som betyder korp och än idag häckar korpar på Ramberget. På nynorska heter korp fortfarande ”ramn”, medan det på danska och norskt bokmål heter ”ravn”.

Trädlös betesmark

Under medeltiden utgjorde Ramberget betesmark som nyttjades av bönderna i Lundby, med resultatet att berget blev avskalat. Fram till början av 1800-talet var berget helt trädlöst och istället täckt med ljung. Flera projekt drogs igång för att förse det kala berget med skog, bland annat planterades bokskog som utgör den centrala vegetationen i Keillers park i dag. Här finns även lärkträd och högre upp mot toppen växer tallar och mindre ekar.

Källa: Geografisk-topografisk-statistisk beskrivning

Göteborgs Gatunamn 1621 t o m 2000, Greta Baum

Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist

Studieutflykter i Göteborg och dess omgivningar, Johan Alin & Elof Lindälv