Hertha Hillfons. Vardagens poesi från 2004. står mitt på Strandtorget i Tyresö. Foto: Louise Kristoffersson

Konstsafari på hemmaplan

Man behöver inte besöka museer för att hitta till konsten. En hel del är offentlig och står där, alldeles gratis, utan att vi tänker på den.

  • Publicerad 08:43, 1 aug 2022

Hertha Hillfon är känd för att ha förnyat den keramiska konsten. Men det här är fem bronsskulpturer på en yta, ett bord kanske, av blankpolerad svart marmor.

En kanna och en urna som bildar diagonal, en skål med en trasa, en fisk och en fläta. Kanske är det ett flätat bröd.

Och så en tupp på sockel som liksom vakar över föremålen.

Kanske ville hon visa på poesin i de vardagliga sysslorna: upp med tuppen, laga mat, baka, städa och ordna.

Sånt kan man fundera på medan man väntar på sin pizza eller tar en kaffe på bageriets uteservering.

Hitta hit: Buss till Lagergrens Väg

Jan Håfström. Tornet, 2002. Konstnären tänkte sig tornet som en öppning till jordens inre. Kanske kan man se dit genom luckan? Foto: Louise Kristoffersson

Mitt i Tungelsta trädgårdspark står en fantasieggande ruin med gräs på taket. Som om det en gång funnits ett högre torn där.

Går man runt den syns små förskjutningar i det återanvända teglet. På ett ställe ser det ut som om en liten dörr murats igen i muren.

Konstnären Jan Håfström har skrivit att porten "markerar gränsen och förbindelsen mellan de döda och de levande, mellan historien och samtiden."

Det finns också en liten gallerförsedd glugg, där man kan kika in.

Hitta hit: Pendeln till Tungelsta.

Fyra stenstoder. Pål Svenssons Mellanrum från 1993 finns i Tumbaparken i Botkyrka. Foto: Louise Kristoffersson

Att det gått nästan 30 år sedan de fyra stenblocken uppfördes syns på att det växer lava på en del av dem.

Några har dessutom försetts med klotter och klistermärken. Kanske ett tecken på att vi ofta tar offentlig konst för given och inte alltid uppskattar den.

Inte förrän vi tar oss tid att titta närmare.

Då ser man att stenstoderna visserligen liknar varandra men också skiljer sig åt. De har öppningar mot parken av olika form och storlek. Genom dem formas synfältet högst konkret av om öppningen är en liten fyrkant, en smal slits eller en bred passage.

Plötsligt blev det där med perspektiv tydligt. Vi ser verkligheten från olika förutsättningar.

Hitta hit: Pendel eller buss till Tumba.

Otippat. Utanför en polishögskola väntar man sig kanske räta linjer. Men Ellen Ehk Åkessons Sten och Lykta från 2018 för tankarna till den småländska naturen. Foto: Louise Kristoffersson

En stor lykta står vid entrén till polishögskolan i Huddinge på Alfred Nobels allé. Den fyller sin upplysande funktion men ser inte ut som lyktor brukar. Ellen Ehk Åkesson har låtit en bit av den småländska naturen prägla den.

Det rätvinkliga finns i själva byggnaden medan lyktstolpen vrider sig som ett vindpinat träd eller kanske en blomstjälk. Poliser ska ju stå för ordning och trygghet, så varför? Tittar man närmare på den framträder ekollon och ekblad, symboler för kunskap.

Intill finns en skulpterad sten i brons som kan få representera den trygghet och stabilitet som vi hoppas att poliserna ska ge oss.

Hitta hit: Pendeln till Flemingsberg.

Inredning ute. Annika Oskarsson och Tomas Nordströms Frön på Rönninge torg från 2020 lyser upp och bildar rumslighet. Foto: Louise Kristoffersson

Utsmyckningen av Rönninge torg är bara ett par år gammal. Tolv glänsande lyktor bildar ett slags tak och under dem finns bänkar där man kan slå sig ner, lite som när man sätter sig och vilar under ett träd.

Konstnärerna har hämtat inspiration från kommunens trädgårds- och odlarhistoria. Även om lamporna liknar sådana man kan köpa i affären och ger en ombonad känsla till torget påminner de också om frökapslar och frukter.

När augustikvällarna mörknar syns belysningen bättre än vid midsommar. Lyktorna ger ett vitt sken nedåt och ett rödaktigt uppåt.

Hitta hit: Ta pendeln till Rönninge.