Vi tar det från början.

2019 skickade kommunen ut en enkätundersökning om olika arkitekturstilar. 670 Väsbybor svarade, vilket motsvarar mindre än en procent av Väsbyborna.

– Även om det bara motsvarar en liten del av Väsbys befolkning så gav resultatet en fingervisning om vilka arkitekturstilar som invånarna gillar, säger stadsarkitekt Lena Nordenlöw,

Enkätsvaren visade att de äldre stilarna kring sekelskiftet 1800/1900 är de som är mest uppskattade – jugend, nyrenässans, 20-talsklassicism och nationalromantik. Modernistiska hus i betong var inte så populära.

Svaren utgjorde sedan grund för den gestaltningsbilaga som arbetades fram och klubbades av kommunfullmäktige 2020.

Första exemplet

Nu, 2023, börjar den synas i byggandet.

Det nya flerbostadshuset i korsningen Optimusvägen/Finspångsvägen (Rörabtomten) fick fasaden ändrad – precis innan spaden sattes i marken. Huset skulle från början ha en fasad i ljus betong med en slätare struktur i entréplanet.

I stället består nu fasaden av ljust tegel.

– Nu är vi igång och bygger enligt gestaltningsbilagan. Hittills har vi bara rört vid fasadernas utformning, men i framtiden kan också andra delar i husen påverkas, säger Lena Nordenlöw.

Andra byggnader, till exempel Väsbyhems kommande projekt Soltäppan i hörnet Drabantvägen/Husarvägen, har också ändrats innan byggstart. Där har en grå och vit fasad i stället fått tegel i två röda nyanser.

När Mitt i svänger förbi det nybyggda huset träffar vi den argentinske arkitekten Santiago Santos, som är i Sverige och Upplands Väsby för att hälsa på en kompis i byggnaden. Han gillar det "nya" teglet", men den betong som är kvar från ursprungsförslaget har han synpunkter på.

– I det här huset huset tycker jag att man kunde satsat på ännu fler detaljer i entréplanet i betong, säger Santiago.

Den argentiske arkitekten Santiago Santos är i Sverige och Upplands Väsby och hälsar på en kompis i det nybyggda huset i korsningen Optimusvägen/Finspångsvägen.

Den argentiske arkitekten Santiago Santos är i Sverige och Upplands Väsby och hälsar på en kompis i det nybyggda huset i korsningen Optimusvägen/Finspångsvägen.

Stefan Källstigen

Ska se 100 år gamla ut

Sedan tidigare pågår arbetet med att planera för de klassiska kvarteren längs Mälarvägen i höjd med Väsby Centrum. I detta projekt går man ett steg längre – husen ska i sitt uttryck ge känslan av att ha byggts för omkring 100 år sedan.

År 2020 vållade arkitekturtävlingen för området, där politikerna ville att det skulle byggas i någon av de fyra stilarna jugend, nyrenässans, 20-talsklassicism eller nationalromantik, debatt.

S, V och MP var synnerligen kritiska till "den långtgående politiska styrningen". En kritik som även arkitekter höll med om.

– Politiker ska inte blanda sig i gestaltningen. Det är frågor om tycke och smak som bättre hanteras av utbildade arkitekter, skriver Anders Rosén (V) i ett mejl till Mitt i.

Han menar att den så kallade klassiska stilen riskerar att klistras på som en fasad utan sammanhang.

– Vi kan lära av goda exempel och tillämpa från dagens förutsättningar, men inte kopiera.

"Politiker kan givetvis styra"

Kommunstyrelsens nya ordförande Mathias Bohman (S) har inte för avsikt att riva upp några beslut om varken de klassiska husen längs Mälarvägen, eller gestaltningsbilagan. Han tycker inte att det låga deltagarantalet i den ursprungliga medborgardialogen är något större problem.

– I vissa sammanhang samlar dialoger många deltagare, andra gånger deltar färre personer. Alla Väsbybor som på olika sätt bidrar med sina tankar och perspektiv är viktiga för fortsätta utveckla Väsby, säger Mathias Bohman (S).

Ska politiker styra arkitekturstilen på en ort?

– Politiker kan givetvis styra arkitekturstilen på en ort, men oändligt mycket viktigare är att politiker tar ansvar för att bygga samhällen som håller på både kort och lång sikt. Med ansvaret att väga in faktorer såsom ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet följer också ett ansvar för att bygga attraktiva områden med material som håller över tid.