Med blotta förskräckelsen undkom Upplands-Bro kommun att sättas på kartan i och med det mindre smickrande arkitektpriset Kasper Kalkon. Året var 2022 och på andra plats bland Sveriges fulaste nyproduktioner återfanns Tornets hyresrätter på Ringvägen i centrala Kungsängen.

Debatten hade visserligen pyrt en längre tid dessförinnan. Men det hela briserade och nådde långt utanför kommunens gränser efter att en läsarbild i Mitt i Upplands-Bro publicerades på tidningens Facebooksida. 

En invånare hade skickat in bilden till tidningen och skrev: “Vår nya utsikt på Ringvägen. Hur tänkte de styrande här? Förebilden verkar vara forna DDR eller Novosibirsk. Har kommunen inget “skönhetsråd”?”

Andra platsen skavde. Något behövde göras menade politikerna.

Till höger i bild syns Tornets hyresrätter. En av flera huskroppar på Ringvägen i centrala Kungsängen. 2022 var det nära att kommunens prisades för Sveriges fulaste nybygge. Dock blev det "bara" en andra plats. Detta blev i någon mening starten på arbetet med den gestaltningspolicy som nu antagits av kommunfullmäktige.

Stefan Källstigen

Åren gick och ett arbete med en gestaltningspolicy började ta form. Hur ska egentligen Upplands-Bro utvecklas när det kommer till byggnation? Kan man samlas kring gemensamma värden för detta?

Vi är framme i 2024 och arbetet med en ny gestaltningspolicy har kommit så långt att politikerna ska få säga sitt om, "Vägen till ett vackert Upplands-Bro", som underrubriken lyder, samlar tankar och idéer hur Upplands-Bro ska växa och byggas från och med nu.

Majoritet biföll policyn

Alla partier i kommunfullmäktige röstade den 27 mars för att policyn skulle antas utom V och MP. Vi ska återkomma till deras syn på policyn.

– Det är bra att vi har kommit så långt att vi gemensamt i politiken tar ett grepp om hur vi vill att kommunen ska utvecklas. Även vad det gäller gestaltning, säger Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande.

Alliansen Upplands-Bro kommun. Från vänster: Hans Åberg (L), Fredrik Kjos (M), Mattias Peterson Ersoy (C) och Jan Stefanson (KD) styr kommunen mandatperioden 2022-2026.

Upplands-Bro kommun

Kjos lyfter särskilt fram att han är glad över att det finns en bred samsyn vad det gäller frågan i kommunfullmäktige.

En röd tråd i policyn är att kommunen ska utvecklas "småskaligt och vackert".

Vad lägger ni in i dessa ord?

– Det är värdeord. Det ska tolkas av de som vill bygga i kommunen. Vi vill att exploatörer också lämnar en förklaring på hur de tolkar begreppen. Vi vill egentligen få igång en dialog och en diskussion kring hur olika delar av kommunen kan utvecklas, och ska utvecklas, säger Fredrik Kjos och fortsätter:

– Det är upp till dem som vill bygga att visa att de bygger småskaligt och vackert. Sen får vi se vad de lägger in i de begreppen.

Kommunhuset i Kungsängen. Arkivbild.

Åsa Sommarström

Vad betyder det här konkret för exploatörer som vill in i kommunen?

– De måste förklara hur de ser på begreppen, sin vilja att bygga och hur de tänker bygga och hur detta svarar upp mot våran gestaltningspolicy. Tidigare har vi inte haft den typen av förväntningar på byggherrar och exploatörer, men nu har vi det.

Steninge slottsby och engelska byar

Kristdemokraternas kommunalråd Jan Stefanson har tidigare lyft Sigtunas Steninge Slottsby som ett exempel på en plats som han anser vara vacker och småskalig. Liberalernas kommunalråd Hans Åberg brukar å sin sida prata om Engelska byar. Både har uttryckt detta i tidigare intervjuer med Mitt i.

– Tanken är väl mera Steninge Slottsby som småskaligt. Än till exempel Bros Finnsta och Råby, som med sina trevåningshus kan betraktas som småskaligt. Men det finns inget facit för vad som är vackert och småskaligt, säger Fredrik Kjos.

Om det inte finns något facit, finns inte det en risk att er nya policy skapar ännu mer förvirring?

– Nej, vi har en hög förväntan på att de som faktiskt är proffs på att bygga bostäder, byggherrar och exploatörer, och att de kommer skapa rätt typ av underlag för oss att titta vidare på i fråga om hur kommunen ska utvecklas.

Skarp kritik från V

Då gestaltningspolicyn skulle antas vid kommunfullmäktiges möte yrkade V och MP att policyn skulle avslås. Vänsterpartiets gruppledare Erik Karlsson riktade hård kritik mot Allianspartierna och hur arbetet med att ta fram policyn har sett ut. Hans parti menar i korta ordalag att arbetet inte har skett på demokratisk väg, särskilt i bemärkelsen att oppositionspartierna inte fått möjlighet att påverka utformningen av policyn. Detta framgår av en reservationsmotivering i mötesprotokollet från kommunfullmäktige.

Nämnda kritik är inte något som Fredrik Kjos vill bemöta närmare. Han svarar:

– Jag är glad att vi har samsyn kring att den här gestaltningspolicyn är ett bra dokument för kommunen att anta och att vi i sak är överens.