I september 2021 upptäckte Manuel Otero Quevedo och Vanessa von Zweigbergk två sprickor i kakelplattorna i sitt badrum på Blekegatan i Årstadal.
De kopplade ihop sprickorna med de sprängningar som Stockholm vatten och avfall (Svoa) gjorde i närområdet, under arbetet med en ny avloppstunnel från Bromma till Henriksdal.
– Alla här kände ju av stora vibrationer. Det mullrade, allt skakade och man höll sig i fåtöljen, som en reflex. Det är ju inte konstigt om det uppstår sprickor då, säger Manuel Otero Quevedo.
Han anmälde skadorna till Svoa men fick beskedet att bolaget avsade sig ansvaret. Orsaken var att bostadsrättsföreningens hus låg 250 meter bort från platsen där det sprängts, medan Svoa satt 150 meter som gräns för påverkansområde. Dessutom låg vibrationerna under de riktvärden då hus bedöms kunna ta skada.
Sprickan i badrummet på Blekegatan är över två meter lång och löper längs badkarsväggen.
Privat
Spricka på två meter
Drygt ett år senare var det dags igen. När paret tog bort badkaret för att städa i slutet av 2022 upptäckte de en över två meter lång spricka längs med väggen, nära golvet.
– Vi vet att den är ny eftersom vi tog bort badkaret när vi var nyinflyttade 2021, också då för att städa. Då fanns ingen spricka, berättar Manuel Otero Quevedo.
Men inte heller denna gång bedömde Svoa att sprängningar orsakat skadan. Nu var avståndet till sprängningarna visserligen bara 57 meter men vibrationerna låg åter under riktvärdet.
– Jag förstår att de har riktlinjer att följa, men kan det inte vara så att teoretiska beräkningar inte alltid stämmer med det som händer i verkligheten? säger Manuel Otero Quevedo.
Undersökningar tyder på att det ännu inte finns fuktskador, men familjen är orolig för att de ska uppstå.
– Vi lider stor ekonomisk skada av det här, utan att ha gjort något själva. Svoa tar inte ansvar och försäkringen gäller varken för sättningar eller sprängskador, säger Vanessa von Zweigbergk.
Årstadalsborna Manuel Otero Quevedo och Vanessa von Zweigbergk.
Märta Lefvert
Många skadeanmälningar
Paret på Blekegatan är inte ensamt om att ha fått sprickor i sin lägenhet sedan Svoa började spränga i Liljeholmen 2020. Svoa har fått in 22 skadeanmälningar från Liljeholmskajen och Årstadal och 19 från andra sidan Södertäljevägen – på Nybohovsbacken och Nybohovsgränd.
Hittills har Svoa inte tagit på sig ansvaret för någon skada, berättar Karin Neuhaus, kommunikatör vid Svoa.
– I Nybohov har vi hunnit göra efterbesiktningar i de allra flesta husen och samtidigt har besiktningsföretaget gjort bedömningar av orsakssambandet mellan våra sprängningar och de anmälda skadorna. De har inte hittat något orsakssamband, skriver hon till Mitt i.
I Årstadal/Liljeholmskajen har hittills fem hus med skador efterbesiktigats. Slutsatsen är densamma där – att skadorna inte beror på sprängningarna.
– Sprängningarna har med mycket god marginal legat under riktvärdena för vibrationer, skriver Karin Neuhaus.
Hon betonar också att ett påverkansområde för sprängningar är 50–100 meter, enligt Svensk Standard. Svoa har utökat det till 150 meter för att få "en mycket god extra marginal". Hus inom detta område förbesiktigas före sprängningarna och efterbesiktigas när sprängningar inte längre sker i närheten.
Sprickor i kaklet i badrummet hos Arjan Jousif på Önologgatan i Årstadal.
Privat
Tallrikar skallrade
En som ännu inte fått en efterbesiktning är Arjan Jousif på Önologgatan. Han upptäckte två sprickor i kaklet i badrummet vårvintern 2023.
– Vi har mejlat Svoa men inte ens fått svar. Det är dåligt. Eftersom sprickorna är i badrummet borde de komma och titta genast, inte vänta till efterbesiktningen. Det kan ju bli fuktskador, säger han.
Arjan Jousif berättar hur tallrikar skallrade i köksskåpen och hur rakhyvlar och tandborstar trillade i golvet när sprängningarna var som närmast – och att det var under denna period som sprickorna uppstod.
Återstår att se hur slutbesiktningen går. Arjan Jousif och hans sambo vill, liksom Manuel Otero Quevedo och Vanessa von Zweigbergk, hitta andra med samma problem för att se hur de kan gå vidare.
– Bygget av avloppstunneln är jättebra. Det gör samhällets infrastruktur säkrare. Men när människors egendom skadas måste de ta ansvar, säger Arjan Jousif.
"Svårt att avgöra vad som orsakat sprickorna"
Bostadsbolaget Stockholmshem hjälper de hyresgäster som fått sprickor – och betonar att orsaken till skadorna är svår att fastslå.
De lägenhetsinnehavare som intervjuas i artikeln här intill har bostadsrätter. Men det finns också många hyresrätter i området. Åsa Stenmark, kommunikationschef vid Stockholmshem, berättar att bostadsbolaget fått in klagomål på både buller och skador från hyresgäster under Svoas sprängningar.
"Eftersom det är svårt att bevisa att det är sprängningarna som är upphov till skadorna så har vi åtgärdat dem. Vi har valt att hjälpa de hyresgäster som hört av sig till oss så att de inte hamnar i kläm", skriver hon i ett mejl till Mitt i.
Vanligt med sättningar
Hittills har Stockholmshem hjälpt cirka 15 hyresgäster I Årstadal med mindre skador i lägenheter och man har också åtgärdat skador i trapphus.
Åsa Stenmark betonar att det inte går att fastslå att det är Svoas sprängningar som ligger bakom alla skador.
"Husen är nybyggda och det är inte ovanligt med sättningar i nya hus, det är normalt. Det pågår också mycket arbete generellt i området så orsaken är svår att avgöra", skriver hon.
Spricka i kökets tak
Hyresgäster kan alltså få stöd av sin hyresvärd med reparationer. Bostadsrättsinnehavare får vända sig till brf-styrelsen för att kanske få hjälp den vägen. Som den kvinna som bor på Sturehillsvägen, och som vill vara anonym. Vårvintern i år upptäckte hon en stor spricka i byggnadens portuppgång som sedan vandrat in i lägenhetens hall. Lite senare uppstod även en spricka i familjens kökstak.
– Båda sprickorna har växt sedan dess. Jag inväntar efterinspektionen nu. Vi får se vad resultatet blir av den. Jag tänker att jag hör av mig till brf-styrelsen efter det, om jag behöver hjälp. Vi som drabbats kan kanske också gå ihop för att hjälpa varandra, säger hon.
Vi har valt att hjälpa de hyresgäster som hört av sig.
Riskanalys görs av varje byggnad
Svoa följer ett kontrollprogram inför sprängningar. I det ingår en riskanalys av varje byggnad inom påverkansområdet (i det här fallet inom 150 meter).
I riskanalysen tittar man på varje byggnads undergrund, grundläggning, byggnadsmaterial, konstruktion och avstånd till tunneln.
Varje byggnad får också ett riktvärde för vibrationer. Sprängningarna anpassas sedan för att inte överskrida dem.
Ett oberoende besiktningsföretag gör en förbesiktning av husen innan de kommer inom påverkansområdet. Efteråt görs en efterbesiktning.
Källa: Svoa
Det har hänt mycket, både ovan och under jord, vid Liljeholmskajen och i Årstadal de senaste åren.
Mostphotos