Vädret är grådaskigt och fotbollsplanerna ligger öde, när Mitt i träffar Rana Jumaah, 23, och Kadra Ferej, 20, vid Enskede IP.
Ändå blir de varma om hjärtat av att vara här. För att de älskar fotboll – och för att Enskede IP var en viktig startpunkt för dem båda. Det var här de kom i kontakt med organisationen Right to play.
– Det var på nationaldagen 2017, på Tillsammans Cup. Vi spelade i United Stockholm, i ett lag för nyanlända tjejer. När cupen var slut fick vi pris av Right to play. Vi fick det för att vi varit schyssta, haft god sammanhållning och peppat varandra, berättar Svedmyratjejen Rana Jumaah.
Stärker självkänslan
Då var hon en blyg och osäker 20-åring, ofta rädd för att ta ordet. Hon kom till Sverige från Irak när hon var 12 år och efter 8 år hade hon ännu inte riktigt hittat sin plats, även om fotbollen hjälpt henne att få vänner.
Därför gick hon med i Right to play, en organisation för nyanlända och ensamkommande ungdomar mellan 16 och 24 år. Målet är att stärka självkänslan, vidga sitt nätverk, utveckla språket och öka möjligheterna att få arbete.
Ungdomarna får bland annat delta i träningspass, laga mat tillsammans och ha digitala spelkvällar, utbilda sig till fotbollsdomare och vara värdar vid fotbollsmatcher.
– När man är värd visar man människor till rätta när de behöver hjälp att hitta sina sittplatser, eller platser för barnvagnar till exempel. Först är det svårt, sedan lär man sig. Det är bra att ha på sitt cv, säger Rana Jumaah.
För få tjejer
Efter bara några månader hos Right to Play blev hon ungdomsledare, med ansvar för att leda aktiviteter. Nu har hon en tjänst som koordinator. Den tystlåtna flickan har blivit en vältalig företrädare för sin organisation, där 250 ungdomar är aktiva.
Men redan från början upptäckte hon en brist.
– Det var nästan bara killar som var med i Right to play! Jag undrade var tjejerna var och pratade med vår chef om det, säger hon uppbragt.
Rana Jumaah fick medhåll. Sedan början av 2020 driver hon projektet “Nyanlända tjejers delaktighet på egna villkor”. Resultatet: Antalet flickor har ökat från något tiotal till drygt 90.
Men hon har inte gjort arbetet ensam. Örbytjejen Kadra Ferej är ungdomsledare och en av dem som har hjälpt till, bland annat genom att ringa runt till kompisar och kompisars kompisar och fråga dem vad de vill och vad som är viktigt för dem.
Är fotbollsdomare
Lärorikt, tycker Kadra Ferej, som också leder flera olika aktiviteter – digitalt i pandemitider. Ett stort kliv för en tjej som kom ensam från Eritrea för fyra år sedan.
– I början var jag helt isolerad. På gymnasiet fick jag en vän som tog mig till fotbollen. Då blev det bättre. Sedan kom jag hit och har utvecklats mycket av att vara ungdomsledare, säger hon.
Men det bästa av allt är fotbollen. Numera är Kadra Ferej utbildad domare, i barn- och ungdomsmatcher.
– Jag har dömt flera matcher. Det är roligt men svårt och när corona är över vill jag döma igen, säger hon.