En värnpliktig vände sig till Justitieombudsmannen, JO, med en anmälan gällande Försvarsmaktens hantering av ett covidutbrott vid Livgardet. Soldaten beskrev det hela som ”psykiskt påfrestande”.
Försvarsmakten har gett sin bild till JO och menar i korthet att man följt ”mycket stränga smittskyddsåtgärder riktade till arbetsgivare” vid tidpunkten.
Lagstöd finns
Vidare har man framfört att åtgärden har stöd i lagen om totalförsvarsplikt. Närmare bestämt där det i lagen anges att ”den som fullgör värnplikt är skyldig att i den mån verksamheten kräver det tåla inskränkningar i sin personliga frihet”.
Försvaret: Var nödvändigt
Försvarsmakten skriver: ”Begränsningen av de värnpliktigas rörelsefrihet var vid tillfället nödvändig och ändamålsriktig med hänsyn till det stora antalet smittade vid plutonen”.
Vad det gäller kritiken om bristen på utomhusvistelse och aktiviteter så är Försvarsmakten självkritisk i sitt svar: ”Det borde exempelvis ha funnits tydliga rutiner för rätt till utevistelser och aktiviteter.
Försvarsmakten har vidtagit förbättringsåtgärder i anslutning till sjukförläggning i syfte att minimera negativ inverkan för de värnpliktiga”.
JO: ”Ytterst tveksam”
Vad säger då JO om det hela? Justitieombudsmannen konstaterar att ovannämnda åtgärder inte kan ha grundat sig i frivillighet från de värnpliktiga samt att ”agerandet uppvisar stora likheter med ett frihetsberövande”.
Justitieombudsmannen är tveksam till om lagen om totalförsvarsplikt går att tolka så som Försvarsmakten valt att göra i det aktuella fallet och kallar tolkningen för ”mycket långtgående”.
”JO ställer sig därför ytterst tveksam till om regleringen medger att Försvarsmakten vidtar så pass ingripande åtgärder som långvarig isolering av värnpliktiga med hänsyn till risk för smittspridning.”
JO är även kritisk till att tydliga rutiner saknades vad gäller utomhusvistelse och fysisk aktivitet.