Äldreboendet Kaverös äng är ett av kommunens tre största och i stora matsalen har personalen dukat med finporslinet. Elsa Aldegren, avdelningens egen jubilar, fyller hundra och står naturligtvis i centrum. Flera av de andra som på boendet kommer fram och gratulerar födelsedagsbarnet.
Så lugnt som möjligt, Elsa svara hur hon tänker fira hundraårsdagen.
I själva verket väntas en överraskning i form av en födelsedagslunch. Det blir ett fyrtiotal gäster, vänner till familjen, barn och barnbarn, resande från Skåne och Stockholm, samt de övriga som bor på avdelningen.
Som hundraåring får man hälsningar från kungahuset och för den som vill nå en så respektabel ålder ger Elsa de gamla vanliga tipsen.
– Jag har aldrig rökt, och har inte druckit så mycket brännvin, säger hon.
Elsas dotter med make är på plats och de understryker att Elsa alltid varit aktiv. Inte minst nu på Kaverös äng. Här är dagliga aktiviteter, qigong, högläsning och sångstunder. Elsa ser till att gå på allt. Dessutom läser hon fortfarande på egen hand. Och går relativt obehindrat med rullator.
När hon blickar tillbaka på höjdpunkter från ett långt liv är det barnen hon nämner först. Vi frågar Elsa om hon tror det var annorlunda att vara gammal förr i tiden.
– Min mamma hade det inte lika bra som jag. Jag vill berömma Kristina här, säger hon och vänder sig till Kristina Olin, undersköterska på Kaverös äng.
– Hon är så underbar. Och maten, maten är så bra.
