Det var förra året Bodil förstod att hennes dotter, som är blind och har autistiska drag, inte bor ensam. Hon har inneboende, råttor som springer i servicelägenhetens kök.

– Det är fruktansvärt. Man ser rester av dem under diskbänken och de äter på köksmattan, säger hon.

Dottern är i dag 56 år och har bott i sin lägenhet i drygt tio år. Den ligger i en fastighet som kommunen äger.

Bodil vände sig då både till enhetschefen för serviceboendet för att påtala problemet och sedan till socialförvaltningen.

Inget hände mer än att dottern blev tillsagd att inte ha mat framme i köket och att balkongdörren måste hållas stängd.

I våras ringde hon till sist Elwe Nilsson, M, ordförande i bygg- och miljötillsynsnämnden.

– Jag blev desperat. Det var hemskt när ingen lyssnade. Men då blev det fart. Han tog tag i det där, säger Bodil.

På socialförvaltningen svarar socialchef David Gyllenstråle i mejl att de vidtagit en rad åtgärder för att få bort råttorna.

Anticimex har satt ut råttfällor och kommunen har tätat rören in i lägenheterna. De boende har blivit informerade om att de inte får ha mat framme på diskbänkarna, tömma soporna regelbundet och hålla rent på sina uteplatser. Dessutom har det gjorts spolningar i vattenledningarna för att säkerställa att det inte finns hål där råttorna kan ta sig in.

Samtidigt är råttorna ett återkommande problem, som kommunen känt till sedan början av 2000-talet. Den senaste tiden har det eskalerat, vilket man tror beror på att det byggts så mycket i centrum de senaste åren.

– När du river och bygger nya fastigheter, till exempel vid biblioteket, förflyttas råttpopulationen. Den har flyttat sig från centrumkärnan. Loggorna på insatser är gedigna. Men råttor är jättesvårt att hantera. Jag tror vi är inne på den tionde åtgärden för att hantera det här, säger David Gyllenstråle i telefon innan mejlsvaren skickades.

Därför kan han inte garantera att problemet är löst.

"För närvarande har vi fått bukt med råttorna och i byggnaderna har vi säkrat upp så att de inte kan ta sig in. Men råttor söker sig till värme och mat så det finns ingen garanti att de inte återkommer", svarar han i mejlet.

Om det, som du beskrev på telefon, är svårt att komma till rätta med problemet är det då rimligt att människor ska behöva bo så?

"Givetvis ska människor inte behöva bo under omständigheter där man är orolig för att råttor kan ta sig in i lägenheten. Det är därför kommunen haft bekämpningen av råttorna som en hög prioritet vilket är tydligt med tanke på alla de insatser som gjorts."

Mamman började påtala problemet redan förra året. Varför dröjde det så länge innan hon fick återkoppling?

"Vi försöker alltid ge så snabb och transparent återkoppling som möjligt men det kan vara så att vi i det här fallet inte lyckats leva upp till det. Det tar vi till oss och kommer använda som ett lärande exempel inför framtiden", avslutas mejlet.

Bodil är inte övertygad om att råttorna är borta.

– De har varit där, lagt cement och allt vad de gjort. Men råttorna är ändå där, säger hon.

Hennes dotter kan inte se råttorna.

– Men hon säger att hon hör dem på nätterna. Jag vill samtidigt inte berätta så mycket för henne. Jag tror inte att hon vet hur äckliga de är.

Bodil heter egentligen något annat.