Från första parkett i Göteborgs Konserthus är det svårt att ana vad som döljer sig bakom lampfästena i stora salen. I det dolda utrymmet under taket, trängs omkring 10 000 orgelpipor i alla tänkbara storlekar.
– Orgeln är nästan byggd som tre rum och kök i två våningar, säger Johan Björkman, teknik och fastighetsansvarig på konserthuset.
Störst men inte bäst
Två år efter att konserthuset invigdes 1935 stod orgeln klar. En donation finansierade orgelbygget med ett villkor. Orgeln skulle bli en av nordens största. Med det i sikte klämdes det in väldigt många orgelstämmor och olika verk för att få den så stor som möjligt. Men störst är inte alltid bäst.
– Redan när den invigdes ryktades det om att orgeln var väldigt inbyggd i sin klang, den nådde inte riktigt ut. I alla tider har man kunnat höra att den ligger där bakom väggen någonstans, säger Johan Björkman.
Han borstar bort damm från ett piplock och berättar.
– Placeringen av piporna blev inte optimal. De minsta piporna hamnade längst in medan närmast konsertsalen ligger de stora djupaste bastonerna i tio meterlånga träpipor. De ligger som en stoppkloss för att få ut ljudet.
Självspelande orgel
1983 gjordes en stor renovering. Då installerades bland annat ett av de första orgeldatorsystemen. Inte heller det klarade av orgelns storlek. Fördröjning uppstod när systemet skulle gå igenom alla orgelns delar. Och på 90-talet började orgeln plötsligt spela av sig själv under konserter och grammofoninspelningar.
Den gigantiska orgeln var mest till besvär och användes sällan. Det ledde till att den började läcka och pysa och år 2002 användes den för sista gången.
– Sen dess har vi haft digitala orglar som har försökt göra jobbet, men klangen är långt ifrån en riktig orgel.
Investerar i en ny
Att konserthuset bör ha en väl fungerade orgel är de flesta överens om. En förstudie på uppdrag av Higab, som äger konserthusets lokaler, är precis avslutad. Det handlar om att restaurera den befintliga eller bygga en ny.
– Förstudien är gjord av internationell expertis. Alla lösningar vi har lagt fram är möjliga. Det är Higab som får prioritera, säger Hans Davidsson, orgelprofessor.
I tisdags beslutade Higabs styrelse att investera i en ny orgel under förutsättning att GSO sköter drift och underhåll av instrumentet.
Hans Davidsson vill poängtera att den 80-år gamla orgeln har ett stort kulturhistoriskt värde och att det är viktigt att den bevaras.
Vad som händer med de 10 000 dammiga piporna i olika storlekar är i dagsläget oklart. Förhoppningen är att de åter ska ge klang, men på en annan plats.
