Vill bevara. Hyresgästen Åsa Tamm flankerad av de gamla köksskåpen som snart kan vara ett minne blott. Själv vill hon ha kvar dem. Foto: Mikael Andersson

Ilska bland boende när hyresvärden vill riva ut deras 1930-talskök

Kök från funkisens barndom hotas när Stockholmshem tänker renovera sina 1930-talskåkar i Traneberg. Flera hyresgäster går till storms mot planerna och menar att dessa vilar på felaktiga grunder.

  • Publicerad 09:09, 9 jun 2021

Det är en krympande skara som minns 1937. Men artefakter från året lever kvar, bland annat i form av Annika Wingårdh Noréns kök på Hoburgsstigen.

Själv kallar hon utrymmet för "lägenhetens själ".

– När man kommer in här får man en sådan lyckoruskänsla. Det vill de bara ta bort och riva.

De blåser upp till strid för 50-talsfönstren

Med "de" syftar hon på Stockholmshem. Hyresvärden anser att de gamla husen i området behöver renoveras, moderniseras och stambytas. Ett projekt som ska generera nya kök och badrum.

Omdaningen av köket riskerar att påverka både ljusinsläppet och planlösningen negativt, säger Annika Wingårdh Norén. Foto: Mikael Andersson

Det betyder också puts väck för Annikas gamla köksskåp som är inbyggda i väggen mellan köket och matplatsen. Mest iögonfallande är ett serveringsskåp med utdragbar marmorskiva.

– Världens bästa bakbord, säger hon.

Allt i hennes kök är inte i original. Vitvarorna är moderna och diskbänken byttes ut på 1980-talet. Även då genomgick lägenheterna i kvarteret en upprustning, men som enligt Stockholmshem inte väger upp till dagens krav.

Deras 50-talsdröm rivs ut vid renovering

Enligt Annikas granne Åsa Tamm är 1980-talsutrustningen "skramligare, fulare och känns som sämre kvalitet".

– Kunde jag byta det mot original skulle jag bli jätteglad. Det känns som att det kan hålla i 100 år till.

Deltar i samrådet

Att ta bort saker som fungerar tycker hon är otidsenligt. Varken hon eller Annika motsätter sig att husen underhålls, men de ifrågasätter att man för den skull behöver riva ut all inredning.

I stället tror de att renoveringarna görs för att Stockholmshem ska kunna höja hyrorna. Och låga är de: Åsa pröjsar 4 100 kronor i månaden för sin tvåa.

– Det är jättelite, men jag skulle hellre se att de gör ett minimum av åtgärder och sedan höjer med kanske en tusenlapp, säger hon.

Hyresvärden: Har ett stort intresse av att bevara

"Jag är förtvivlad", säger Annika Wingårdh Norén om den stundande renoveringen. Här syns hon i samspråk med grannen Magnus Silfverhielm. Foto: Mikael Andersson

Magnus Silfverhielm utforskar Annika Wingårdh Noréns serveringsskåp. Foto: Mikael Andersson

Inte bara folk som bor i de aktuella bostäderna engagerar sig i frågan. Magnus Silfverhielm håller till i en av de nyare lägenheterna på gatan, men har inget emot att gå på upptäcktsfärd i Annikas tidstypiska hem.

– Vi är grannar och har kommit ihop oss väldigt fint i pandemin. Då kan jag inte låta bli att använda min profession som arkitekt.

Han förordar en varsam ombyggnad, utan att "riva helvetet loss". Behåller man årsringarna så mycket man kan kommer husen och lägenheterna att öka i sitt värde, menar han.

Närmast tänker Magnus och Annika försöka rädda köken genom att engagera sig i samrådet – även om de har på känn att Stockholmshem redan har bestämt sig.

– Vi är beredda att gå högt upp, till fastighetsborgarrådet om så krävs, säger Magnus.

Brf:s fönsterbyten upprör – är 1950-talets hantverk i fara?

Husen i Traneberg byggdes på 1930-talet. Foto: Mikael Andersson

Hus från samma år som bostadsbolaget

Det kommunala Stockholmshem är Stockholms största bostadsföretag. Det bildades 1937, samma år som de aktuella husen i Traneberg började byggas.

Bostäderna kom till som en del i den barnrikehussatsning som riksdagen klubbade 1935. Satsningen gick ut på att förbättra boendestandarden och ge bostäder till barnrika familjer med lägre inkomster.

Barnrikehusen i Traneberg är nio till tio meter breda smalhus. Lägenheterna består i huvudsak av två rum och kök.

Källa: Stockholmshem

Visa merVisa mindre