– Det är som i ett vanligt kylskåp, 7-8 grader.

Peter Östlund, krematorieansvarig på Stockholms stads kyrkogårdsförvaltning, öppnar de tunga dörrarna till ett av kylrummen på Skogskrematoriet.

Där innanför står likkistor uppställda på stålställningar. På kortändorna sitter små lappar med namn på de avlidna. Ett kylaggregat bullrar. Kylan behövs för att bevara kropparna i väntan på begravning. Ofta ligger de här i två-tre veckor, efter att ha förts hit från bårhuset.

Pandemin avslöjade platsbrist

Den här dagen är rummet halvfullt. För tre år sedan, när pandemin skördade offer som värst, var det nära att stadens samtliga kylrum – med totalt 700 platser – inte räckte till.

– April-maj 2020 var det som allra mest påfrestande. Vi var väldigt nära max. Det var bara enstaka platser kvar, berättar Svante Borg, chef för kyrkogårdsförvaltningen.

Detta trots att takten på kremationerna skruvades upp rejält. I vanliga fall görs 150-180 kremationer i Stockholm på en vecka. Under pandemins topp var siffran 240. Mer än så vågade man inte pressa personalen och ugnarna.

Som nödlösning säkrade kyrkogårdsförvaltningen upp med kylrum i Slakthusområdet, som tidigare använts för kötthantering. De behövde aldrig tas i bruk. På försommaren 2020 vände dödstalen neråt.

I Stockholm är det vanligt att kistor med avlidna står två till tre veckor i kylrum innan begravningen. Under pandemin var det nära att platserna inte räckte till.

Angie Gray

Planer på nytt kylhus

Men med pandemin i färskt minne, och med krig i Europa, ser hela samhället över sin beredskap. Det gäller även hanteringen av döda. I februari beslöt kyrkogårdsnämnden att ett nytt kylhus med 300 platser ska utredas.

– När vi tittar på vår del i samhällets beredskap ska vi titta på vilken som är den svaga länken i kedjan för vår del, och det är kylkapaciteten. Den avser vi att förstärka, säger Svante Borg.

Den plats som är huvudalternativ ligger på Kvastvägen i anslutning till Skogskyrkogården, strax söder om den, och fungerar i dag som upplagsplats med hantering av jordmassor och material. Men även andra platser ska utredas.

Bråttom är det. Med start 2025 är det nämligen tänkt att Skogskrematoriet – invigt 1940 och ganska slitet – ska totalrenoveras. Under renoveringen försvinner 198 kylrumsplatser.

Tanken var först att parera det bortfallet genom hyra in sig på Dalens sjukhus. Men just med tanke på vad som hände under pandemin, vill Region Stockholm behålla de platserna för att säkra den egna bårhuskapaciteten.

På Skogskrematoriet finns mer än en fjärdedel av stadens kylrumsplatser för avlidna som lagts i kista i väntan på begravning. Nu utreds ett nytt kylhus söder om kyrkogården.

Angie Gray

Kan börja byggas nästa år

Kostnaden för ett nytt kylhus är beräknad till 35 miljoner kronor. Om planerna sätts i verket är byggstart planerad till nästa år.

Enligt kyrkogårdsförvaltningen kan ett nytt kylhus samtidigt avlasta stadens bårhus. De blev också fulla under pandemin. Även under vanliga långhelger är det ofta ont om plats på bårhusen.

Har anställt fler

Kyrkogårdsförvaltningen har också nyanställt personal på krematorier både på Skogskyrkogården och i Råcksta. Även det utifrån erfarenheterna under pandemin.

Svante Borg ser hanteringen av avlidna som en viktig del av det svenska totalförsvaret:

– Vid en kris eller ett krig ställer man sig frågan för egen del; kommer någon att ta hand om mig om jag dör, kommer jag att kunna få en ordentlig begravning? Det finns redan påverkansoperationer mot olika delar av det svenska samhället, som socialtjänsten, från aktörer som säger: ”Det här klarar ni inte av.”

– Då är det vår roll att visa att vi klarar av vårt uppdrag i begravningsverksamheten, i såväl kris som i än värre tider, säger han.