Efter att ha arbetat många år inom media fick Anette Ellström bröstcancer. Efter en tuff sjukdomstid föll så till sist pusselbitarna på plats när hon bestämde sig för att satsa allt på det hon hade drömt om i flera år, kombinationen av omsorg inom LSS och hundar. Sedan öppningen den första oktober har ansökningarna till den dagliga verksamheten Tass rasslat in.

– Jag gick igenom cancer för tre år sedan och det höll på att gå illa. När jag visste att jag skulle klara mig så kände jag att jag skulle göra det här som jag drömmer om, säger Anette.

När Mitt i kommer ut till Tass lokaler i Vallentuna är det påsklov, och deltagarna är inte på plats. Däremot är hundarna Atlas, Tyson, Gizmo och Cookie det och det dröjer inte länge innan Tyson sitter i knät på reportern. Anette som är grundare skrattar till.

– Han som brukar vara så blyg, säger hon.

Anette Ellström i ett av vilorummen där deltagare han ta en tupplur tillsammans med någon av hundarna. Hundarna heter Tyson (vänster) och Atlas (höger).

Stefan Källstigen

Unikt koncept

Konceptet går ut på att deltagarnasom har stöd enligt LSS får ta hand om andra människors hundar. Anette berättar att alla hundar är testade för verksamheten, och urvalsprocessen är lång. I början var det sextio hundägare som var intresserade av att sätta sina fyrbenta vänner på verksamheten, men efter en helg hade de sållats ner till sex stycken.

– Detta är inte ett hunddagis, utan är en daglig verksamhet med hundar som är implementerade i verksamheten. Ägarna har hundarna här på dagisavtal, men hundarna är utvalda för att jobba med dem som är här, säger hon.

Deltagarna på Tass kommer från LSS-klass ett och två, vilket innebär att de med medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar.

Vad betyder det för deltagarna att detta finns?

– Det betyder allt. Många älskar hundar och djur, men får inte ha det på sina boenden. Drömmen är ju att få ha en egen hund, och här kommer man så nära som möjligt att få ha det, säger Anette.

Tolv personer kommer till verksamheten varje vardag mellan nio och fem. Då ingår allt som det innebär att äga hund, det vill säga promenader, agility eller träna sök. Men om man känner sig trött eller bara vill sitta och vila, är man som deltagare välkommen att bara mysa med hunden.

– Eftersom LSS är en så pass stor rättighetslag är det viktigt att vi tar deltagarnas önskemål i beaktande, säger Josephine Azizi som är verksamhetschef på Tass.

Anette Ellström med sin egna hund, Atlas. Han har varit med sedan öppningen i oktober.

Stefan Källstigen

Svårt att hitta rätt

Anledningen till att konceptet inte har dykt upp på andra håll är att det krävs stort engagemang för att hitta både personal och hundar som passar.

– Det krävs att i alla fall att en har dubbelkompetens, och det är inte vanligt att hitta. Nu är terapihundar på gång i landet, men steget är ganska långt, säger Anette.

Anette har jobbat i mediabranschen tidigare, men i grunden är hon utbildad inom omsorg. När hon fick en son med funktionsnedsättningar växlade hon in mer och mer på vård-spåret. Men cancern var det som satte hjulen i rullning på riktigt.

– Jag fick ett annat sätt att se livet på efter cancern, säger hon

Sen var det tufft med en massa utbildningar, aktiebolag och skattemässigt och så vidare, säger hon.

Men det funkar, bevisligen.

– När deltagarna sitter och gråter för att de aldrig vill gå hem så är det fantastiskt, säger Anette.