Nyligen damp ett öppet brev ner hos ledamöterna i Sveriges riksdag och Stockholms kommunfullmäktige. Avsändare var Erik Fahlén, ordförande i brf Liljeholmsberget, och fyra av föreningens tidigare ordföranden.

I brevet kritiserar de systemet med tomträttsavgälder, som innebär att bostadsrättsföreningar med hus på kommunal mark betalar en avgäld till staden, baserad på markens marknadsvärde. Under 2000-talet har marknadsvärdena stigit så mycket att många föreningar fått chockartade höjningar. 2022 fick Brf Liljeholmsberget till exempel en höjning på 162 procent – från 1,6 miljoner till 4,2 miljoner kronor per år.

"Brf:er sitter fast"

Liksom sju andra föreningar vägrade man ingå det nya tioårsavtalet och ligger nu i tvist med Stockholms stad, vilket Mitt i tidigare skrivit om. Ärendet ligger hos Mark- och miljööverdomstolen.

– Vi vill att politikerna lyssnar på oss och arbetar för en ändring. När tomträttsavgälder infördes var syftet att människor som inte hade råd att köpa mark skulle kunna bygga bostäder ändå. Så fungerar de inte längre. Staden får enorma skatteintäkter medan föreningar sitter fast med enorma kostnader, säger Erik Fahlén.

Sjöviksgläntan är en av de två nybildade bostadsrättsföreningar med tomträtt, vid Liljeholmskajen.

Märta Lefvert

I brevet riktas också hård kritik mot bostadsbolaget JM:s marknadsföring av nybyggda bostadsrätter vid Liljeholmskajen. På JM:s webbsida framställs det som en fördel att de två nybildade brf:erna Sjöviksgläntan och Sjöviksterrassen har tomträtter. "Detta medför … att föreningens gemensamma belåning blir betydligt lägre", står det. Om riskerna står ingenting.

– Jag tvivlar inte på att JM får god ekonomi i de här projekten men brf-medlemmarna kan sitta med stora problem om 10–15 år, säger Erik Fahlén.

Han ifrågasätter JM:s ekonomiska planer för de två brf:erna, där man räknar med en årlig ökning på 2 procent av avgälderna, vilket blir 21 procent på 10 år. Bostadsrättsföreningar i Stockholm har fått betydligt högre höjningar än så på senare år. För Brf Liljeholmsberget är höjningen alltså 162 procent i det avtal staden vill att brf:en ska skriva på.

Skriftligt svar

När Mitt i frågar JM hur bolaget resonerar när man framställer tomträtt som något oproblematiskt, med tanke på den debatt som finns om systemet och de rättstvister som pågår. Det blir ett skriftligt svar, där det framhålls att "tomträtt är ett ensidigt val från kommunens sida". JM framhåller också tomträtts-brf:ernas lägre belåningsgrad.

"Det innebär att föreningen inte är lika känslig för ökade räntekostnader som hade varit fallet om de i stället ägde sin fastighet. Detta väger upp eventuell risk i ökade avgäldskostnader", skriver JM:s kommunikationsstrateg Heidi Ekberg.

Erik Fahlén håller inte med. Vilken nivå avgälden hamnar på när avtalen ska förnyas om tio år går inte att veta, framhåller han,

– Det är märkligt att lyfta fram tomträtten som en tillgång när den är en stor osäkerhetsfaktor.