Att behöva bege sig hemifrån för att få hjälp eller information i en krissituation är en främmande tanke för många. När Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings säkerhetssamordnare möter upp på Kärrtorps gymnasium är skolans 450 elever hemma på höstlov. Det är lugnt, solen lyser utanför och en krissituation känns långt borta.

– Beredskapen i Stockholm ska höjas, eller egentligen i hela landet, säger Sanna Halfdan.

Kriser

Som ett led i arbetet ska samtliga kommuner i Sverige presentera trygghetspunkter dit folk kan bege sig vid kriser, till exempel översvämningar, cyberattacker eller långa elavbrott. Här ska invånarna kunna få information, ladda sin mobil, hämta vatten, vila sig, värma sig eller få annan hjälp i krisen.

– Här kommer folk in. Så här blir det någon form av reception berättar Sanna Halfdan innanför huvudentrén, där banderollen med texten "KÄRrtorps gymnasium" hänger.

I Stockholm fick stadsdelarna tidigare i år i uppdrag att hitta lämpliga platser och lokaler. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning tittade på sex olika platser och objekt, däribland tre skolor. Valet föll på Kärrtorps gymnasium av flera anledningar.

– Det ligger mitt i stadsdelen och det går att kommat hit på olika sätt, både med t-bana men också buss om elen slagits ut. Det finns bra möjligheter att komma hit med bil medan trafikplanerare såg risk för trafikkaos på andra platser. Det finns också bra med parkeringsmöjligheter i närheten.

"Vila, omplåstring eller information"

Kring den stora ljushallen finns olika rum. Eftersom det handlar om en skola finns redan stora whiteboards som kan användas för information och genomgångar, kopiator och kök till skillnad från exempelvis en idrottshall.

– På Kärrtorps gymnasium finns gott om möjligheter. Man kan tänka sig att vi behöver olika rum för låt säga vila, omplåstring eller information. Här finns också en aula för större dragningar, säger Sanna Halfdan.

Ungefär vid årsskiftet ska trygghetspunkterna vara klara.

– Vårt uppdrag just nu är att säkerställa att folk kan få information, och kunna göra saker som att ladda telefonen, hämta vatten och andra enklare saker. Men uppdraget på sikt kan bli att tillgodose att människor även kan duscha eller laga mat här. Sett utifrån detta är vi nöjda med att ha valt ut en hederlig gammal skola där det också finns idrottshall och kök.

Andra stadsdelar med större befolkning har valt att satsa på flera trygghetspunkter. Enskede-Årsta-Vantör med drygt 100 000 invånare har tre trygghetspunkter utspridda över stadsdelen. Farsta med drygt 60 000 invånare har två och Södermalm med 130 000 bofasta har fyra. I Skarpnäcks stadsdel bor drygt 46 000 personer.

– Riktmärket har varit en trygghetspunkt per 50 000 invånare. Vi ville ha en helhetslösning på ett och samma ställe. Södermalm har också en stor dagbefolkning. Du ska kunna gå till trygghetspunkter i andra stadsdelar, till exempel där du jobbar.

Hur mycket talar ni om krig i detta?

– Inte så mycket skulle jag säga. Det är inte därför arbetet initierats. Men visst har tempot skruvats upp utifrån omvärldsläget, säger Halfdan som mer talar om längre elavbrott, översvämningar eller andra av naturen orsakade kriser.

Ungefär vid årsskiftet ska trygghetspunkterna vara klara.

– Vårt uppdrag just nu är att säkerställa att folk kan få information, och kunna göra saker som att ladda telefonen, hämta vatten och andra enklare saker. Men uppdraget på sikt kan bli att tillgodose att människor även kan duscha eller laga mat här. Sett utifrån detta är vi nöjda med att ha valt ut en hederlig gammal skola där det också finns idrottshall och kök.