STRÖMMENSBERG

”Saker du inte ens visste du behövde”. Det har sagts förut, och det blir inte mindre sant när du hittar till Onkel Enkel på Sofiagatan 6. Allsköns glas, porslin, keramik, textilier, konst, trä, grytor, ishinkar, kryddkvarnar, fat, skålar, burkar, lampor, figuriner och en himla massa mer.

– Onkel Enkel är en modern diversehandel. Vi säljer begagnade varor som vi tycker förtjänar ett långt och lyckligt liv, trevliga heminredningsprylar till vettiga priser, säger Lena.

– Hela idén med butiken är ju att folk ska handla, så vi har en sund prisfilosofi, fortsätter Bosse. Det är den stora mängden av prylar vi säljer som gör att vi kan gå runt, inte specifika objekt i prisklasser som bara enstaka samlare är villiga att betala.

– Bland våra stamkunder ser vi många äldre damer och inte minst ungdomar från kvarteren häromkring och de kanske har inte jättemycket pengar att spendera, men de kommer hit och köper en liten pryl och det är väldigt kul! säger Lena.

– Så vi försöker hitta saker som passar ihop, som funkar i färg och material, sen spelar det ingen roll om det är saker från 1920-talet eller ting som är tillverkade för tio år sedan. Hellre det än att sälja dyrgripar, säger Bosse.

Det är ett väl sammansvetsat team vi möter. Och inte att undra på, de har hängt ihop såväl privat som professionellt i snart 20 år.

Första butiken huserade på Sveagatan, den andra på Kungshöjd, sen blev det Onkel Enkel pensionat och butik i Skåne och för tre år sedan öppnade de i Strömmensberg i samband med att de båda gick i pension från sina respektive "vanliga" jobb.

– Vi kände att vi behövde något att göra, och på den vägen är det, säger Bosse.

Han har en bakgrund som ansvarig för planering och inredning av Ikea och deras varuhus från 1985 och framåt, både på hemmaplan och i England. Det var också där han och Lena träffades första gången, på Ikea i Kållered, under en av ombyggnationerna av varuhuset i början av 2000-talet.

Men intresset för second hand och prylar har alltid funnits vid sidan av.

– Det började långt innan jag flyttade till Göteborg. På den tiden var det inte många som fattade vitsen med loppisar, det var mer en plats för äldre damer att umgås och dricka kaffe. Och där kunde man gå omkring och fynda. Så jag köpte på mig allt jag tyckte om och sålde på lördagsmarknader hemma i Uppsala och inte minst på Tradera.

Onkel Enkel finns fortfarande kvar som säljare på Tradera, men det mesta går raka vägen till butiken.

Absolut inte hem till Lena och Bosse.

– Nej, det är nog mer tvärtom, säger Lena.

– Vi är absolut inga samlare. Jag har några saker som aldrig kommer göra mig av med, inte minst en otroligt fin keramikvas i bondestil från Frankrike. Jag gillar handdrejad keramik, det som handen har gjort. Jag vill att det ska synas att det är en människa bakom, säger Bosse passionerat.

Lena å sin sida gillar djur i olika former, alltså figuriner i keramik, inte uppstoppade.

– Om vi hittar någonting riktigt fint så gläds vi åt att kunna sälja det hellre än att ta hem det. Det är så kul när man öppnar dörren till butiken och får möta folks reaktioner, säger Lena.

Så varför bara öppet första veckan i varje månad?

– Vi är inte ute efter att tjäna pengar, vi säljer precis så att vi klarar omkostnaderna och att vi kan åka iväg och besöka trevliga ställen. Det är det som driver oss. Efter långa arbetsliv inom design och butiksutveckling kan vi som pensionärer roa oss med att ”leka affär”. Så en vecka räcker gott. Resten av tiden går åt till inköpsrundor på second hand och loppisar.

Det blir inte så många rundor på hemmaplan längre, under de senaste åren har loppisarna i Göteborg blivit nära nog överdrivet prismedvetna och landar stundtals på samma prisnivåer som antikhandlarna och de hippa vintagebutikerna. Så skattjägarna Lena och Bosse söker hellre lyckan utanför länsgränsen och inte minst i grannlandet.

– Vi tar gärna färjan över till Fredrikshavn och besöker så många loppisar vi kan. Kör runt tills bilen är fullpackad, och sen åker vi hem och fyller butiken igen.