I somras var den stora trädgården nedanför Huvudsta gård en prunkande djungel av grödor och blomster. När det då och då gläntades på grinden till strandpromenaden kunde förbipasserande se och köpa riktigt närodlade grönsaker. Leveranser har också gått till krogar, däribland kändiskocken Paul Svenssons restaurang i Sundbyberg.

När Mitt i Solna är på besök en rå decemberdag finns trots allt en del att skörda: grönkål, svartkål och mangold. Några tappra rosor sticker upp här och var.

Elin Aronsen Beis visar oss den mer exotiska avdelningen.

– Kolla här, passionsfrukt och fikon! Hoppas de överlever vintern.

Det har varit ett händelserikt år i den gamla trädgården, som i början av 1900-talet var köksträdgård åt slottet. När Elin kom hit i våras var det 600 kvadratmeter ogräs att ta tag i.

"Räddar det som räddas kan"

Det hela började med att den idérika Huvudstabon kände att hon vuxit ur sin egen trädgårdsplätt. Hon vände sig till gårdsägaren och erbjöds att göra något bra av den sluttande tomten.

– Jag har ju ett heltidsjobb men kände i hela hjärtat att vad fasen, jag får skapa mig tid.

Idén var en stadsodling skapad av svinn.

Elin Aronsen Beis är grundare av företaget Foodloopz som hjälper företag att minska sitt matsvinn. Hon brinner för iden att ge nytt liv åt gammalt.

Så Elin började ringa runt. Snart fanns tonvis av jord, växter, salladskrukor och lökar att hämta hos Blomsterlandet och andra trädgårdskedjor.

Så har det fortsatt.

– Vi räddar det som räddas kan. Växter som blivit skruttiga och skeva, trasiga jordsäckar som inte går att sälja.

Snigelätande vaktlar

Det lokala är viktigt. Gödsel från Augustendals 4H-gård används till odlingen, ull från Överjärva värmer odlingsbäddarna över vintern. När Hufvudsta ridskola byggde om blev gamla plank schyssta bänkar i trädgården.

Från bikuporna på tomten görs egen honung.

En idé är att ta tillvara vinsvinn. Ihop med Solna stad planeras odling och ”elåtervinning” på Överjärva gård. Ett annat projekt är vaktlar. De ska få springa runt bland grödorna och käka sniglar, som i sin tur äter av bladen.

– Jag har 30 vaktelägg hemma och googlar allt om vaktlar just nu! De är väldigt rymningsbenägna så man har dem i flyttbara burar, berättar Elin.

I november tog Elin Aronsen Beis emot Solna stads miljöpris 2020 för stadsodlingen.

– Jag blev jätteglad, det är bra att matsvinnet uppmärksammas.

Du gillar egentligen inte ordet matsvinn. Varför?

– Nja, folk tycker att det låter äckligt. Jag vill att det ska låta positivt att rädda mat och hittade på ett nytt ord istället: loopa. Man loopar mat.

Ekologiskt har vi ju hört, men vad menar du med ”logisk odling”?

– Jag har inte som ambition att ekomärka hela trädgården, för då skulle jag behöva utesluta en massa växter och svinn. För mig är det viktigare att använda lokala resurser och det som finns än att ha en certifiering. Men självklart jobbar vi naturligt och giftfritt.