Ungefär en miljon svenskar lever med någon funktionsnedsättning. Att locka dem till idrotten har länge varit tufft.

– 4-5 procent av dem är med inom idrotten. Vi måste skapa fler verksamheter och vet vilka värden idrotten ger mer än folkhälsoperspektiv. Det handlar bland annat om livskvalitet och att vara del av en helhet och av lokalsamhället, säger Peter Melander, sakkunnig inom parapsort på RF-Sisu Stockholm.

Peter Melander, sakkunnig parapsort RF-Sisu Stockholm

Privat

De senaste åren har krafttag gjorts där bland annat Stockholms parasportförbund och RF-Sisu haft tät dialog med kommuner och föreningar för att underlätta för deltagarna. Ett av de större problemen är logistiken kring idrottandet.

– För många av våra deltagare är det en hinderbana bara att ta sig till anläggningen och det behövs ledsagartimmar och färdtjänst. Finns ett större lokalt utbud sänks den tröskeln, säger Eddie Björketun.

Organisationen RF-Sisu är med och stöttar föreningar i Stockholm som vill utveckla parasportverksamhet genom bland annat utbildning och rekryteringsnätverk. De ser en positiv trend.

– Senaste fyra åren har det ökat med 15-20 föreningar som startat eller utvecklat paraidrott, säger han.

En titt i listan över parasportföreningarna i Roslagen (se fakta) kan ge intrycket att det är ojämnt utbud i kommunerna. Så behöver det inte tolkas menar Eddie Björketun och lyfter Vaxholm och Österåker, där den senare har större utbud.

Eddie Björketun jobbar på Stockholms parasportförbund med att utveckla paraidrotten.

Anton Lernstål, Parasport Sverige

– Dels är Vaxholm en mindre kommun. Vi har jobbat med de kommunerna och vår bild är att många Vaxholmsbor reser via Täby. Då behöver man nödvändigtvis inte ha lika många föreningar i Vaxholm. Underlaget måste finnas och det viktigaste är att vi över tid kan erbjuda verksamheter närmare hemmet.

Föreningar ska hjälpa till

Även föreningar som inte har parasport på sitt program kan bidra, menar Peter Melander. Han lyfter ett exempel de jobbar med under namnet "Ansvar parasport".

– Det innebär att om vi exempelvis tar en fotbollsförening i Täby som inte har parasport. Då ska de dels få utbildning inom parasport, men även kunna hänvisa till andra föreningar som har det via sin hemsida i stället för starta egen paraverksamhet kopplat till målgruppernas storlek.

Inom vissa idrotter, paraishockey för personer med rörelsenedsättning bedrivs enbart verksamheter i några få föreningar i Stockholm då underlaget är väldigt litet.

– Vi kallar det regionsidrotter. De har större upptagningsområde. Vi har exempelvis paraishockey samlat i Vallentuna och Nacka, säger Eddie Björketun.