Den 1 september i fjol startades sex stycken så kallade Malinamottagningar upp i Region Stockholm, efter ett beslut av det tidigare grönblå styret.

Mottagningarna är unika i sitt slag då de riktar sig till barn 0–5 år med mild till måttlig psykisk ohälsa, samt till deras vårdnadshavare och till blivande föräldrar där olika slags problematik bedöms bli ett hinder för kommande föräldraskap.

Huvudmottagningen som ska täcka Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och flera andra områden finns egentligen i Solna, men vid barnavårdscentralen i Kista galleria har en filialmottagning flyttat in.

I några lekfullt inredda rum längst in i lokalerna kan barn och deras föräldrar träffa psykologer och få stöd, rådgivning och hjälp.

– Det känns extra viktigt att faktiskt vara på plats i ett område som Järva. Att vi delar lokaler med BVC gör dessutom mycket gott. Personalen kan ställa frågor till varandra, dela erfarenheter och jobba över gränserna, säger Mimmi Agelii Hellström, verksamhetschef.

Rummen på Malinamottagningen har massvis med leksaker och böcker för att göra miljön roligare och tryggare för barnen och deras föräldrar.

Emma Löf Hagström

Annorlunda i Järva

Man kommer till mottagningen genom en remiss från barnavårdscentralen eller barnmorskemottagningen. Vårdnadshavare kan även själva söka sig dit om man har problem kopplade till sitt föräldraskap eller upplever att ens barn har besvär.

– Det vanligaste är trotsproblematik när det gäller barn i den åldern, men vi vill också gå in och hjälpa till där det finns oro för anknytning och samspelssvårigheter, där förebyggande insatser kan göra skillnad. Man kommer även hit för sömnsvårigheter och matsvårigheter – allt som påverkar barnets funktion på ett sätt som har inverkan på hur barnet mår. Det är viktigt att man får stöd tidigt, säger Therese Lindgren, psykolog på mottagningen.

Hos psykologen Therese Lindgren, till vänster, får barnen ofta rita eller leka med leksaker för att avdramatisera besöken. Till höger verksamhetschef Mimmi Agelii Hellström.

Emma Löf Hagström

Och just att sätta in stöd i tid är en extra stor utmaning i Järva och liknande områden, berättar hon. Mottagningen märker att föräldrar från Järva kommer in senare än föräldrar i andra områden, då har problematiken vuxit sig större och mer allvarlig.

–  Det vi kan se är att det ofta skett en slags normalitetsförskjutning i vad man kan förväntas stå ut med generellt, och dessutom märker vi av en större misstro till olika slags instanser, det finns en rädsla för vad kontakt med vården kan innebära. Det gör att vi får anpassa oss.

Hur gör ni det?

– Vi försöker synas så mycket vi kan, sänka tröskeln för kontakt och visa att vi är snälla och vill väl, och att vi bara finns för att hjälpa till. Vi jobbar inte uppsökande, men vi vill att folk ska veta att vi är här, säger Therese Lindgren.

De försöker även möta patienterna på deras egna villkor.

– Speciellt för just Järvaområdet är att vi oftare gör hembesök eller kanske träffas utomhus i en mer neutral miljö, det varierar. Vi försöker erbjuda hjälp utifrån vad som blir bäst för den aktuella familjen, säger Mimmi Agelii Hellström.

Vill bli långvariga

Tre av de sex Malinamottagningarna, bland annat den i Solna och således den i Kista, drivs av Rädda Barnen Välfärd.

Organisationen har även hand om fritidsgårdarna House of Tensta i Tensta, Hjuset i Hjulsta och Grottan i Spånga, och tar med sig erfarenhet därifrån in i mottagningen i Kista, berättar Göran Holmström, strategisk rådgivare på organisationen.

– Vi har verkligen insett vikten av ett långvarigt och förtroendeskapande arbete för att ha möjlighet att etablera sig i området och skapa tillit, och vi tar med oss samma tänk till Malinamottagningen, säger han.

Upphandlingen med regionen sträcker sig över fyra år till att börja med. Regionen kan sedan välja att förlänga med ytterligare tre år.

– Vi hoppas så klart kunna vara kvar längre för att verkligen visa på en hållbar långsiktighet och kontinuitet i arbetet, säger Johannes Nilsson, vd på Rädda Barnen Välfärd.

Johannes Nilsson, vd för Rädda Barnen Välfärd, och Göran Holmström, strategisk rådgivare.

Emma Löf Hagström

Inte alternativ till BUP

Den senaste tiden har det rapporterats om långa köer inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

BUP riktar sig till barn upp till 18 år med måttlig till svår psykisk ohälsa, och tanken med Malinamottagningarna är att de ska vara förebyggande och på så sätt i längden avlasta BUP.

Än så länge håller man sig till förväntade väntetider på Malinamottagningarna, där patienter ska kunna komma i kontakt med dem samma dag, få remiss bedömd inom tre dagar och ett besök inom 30 dagar, enligt Mimmi Agelii Hellström.

– Vi har sett att BUP ibland tenderar att tycka att man kan gå på Malina medan man väntar på en utredning hos dem, men det är viktigt att hela tiden tänka på att vi ska hålla oss vårt uppdrag, så att det inte blir en flaskhals här om vi försöker ta på oss allt, säger hon.