I ett rött hus på Adelsö springer tio pigga kattungar runt i huset. Här föder Helena Isolde Sundsgård upp kattrasen europé. Rasen är känd för sina tydliga mönster i pälsen och det tillgivna temperamentet.

Europén fick nyligen bevarandestatus hos Jordbruksverket.

Stefan Källstigen

– Vi bevarar den gamla svenska klassiska katten som förr kallades bondkatt, men vi gör det under namnet europé. Det är den gamla svenska eller nordiska katten som din farmors farmor hade och den bevarar vi till våra barnbarnsbarn och framtiden, säger Helena Isolde Sundsgård.

Hon menar att bondkatten förr inte riktigt är samma ras som i dag.

– De som säger att de har den svenska klassiska katten eller bondkatter i dag menar jag inte har det då det är olika blandningar – och dessa katter utan stamtavlor kallas i dag huskatter.

Fått bevarandestatus

Helena Isolde berättar att huskatterna ofta har otydligare mönster och andra beteenden på grund av att de är korsningar mellan olika raser. En europé däremot har alltid en stamtavla, annars det inte en Europé. Den har dokumenterat bevarats med stamtavlor bevarat sedan 1940-talet.

Stefan Källstigen

Nyligen lyckades hon tillsammans med branschkollegor få europén stämplad med bevarandestatus hos Jordbruksverket.

– För att inte raser ska försvinna har staten valt att ha en bevarandestatus för att hjälpa dessa raser att finnas kvar. Det är en del av det svenska kulturarvet. Gotlandskanin och nordsvensk häst är två exempel som också har bevarandestatus.

Techbolag för hållbar avel

Helena Isolde är etolog och populationsgenetiker i grunden. För ett år sedan startade hon techbolaget Animal Ooo, som arbetar för att genom tekniska verktyg bidra till en etisk och hållbar avel. 

Helena Isolde.

Stefan Källstigen

– Målet är att få fler att avla på ett mer etiskt och hållbart vis och vi skapar tekniska verktyg som kan göra det arbetet möjligt för uppfödare. Jag brinner för att aveln ska bli just mer etisk och hållbar och att vi ska ha en genetisk bredd och bevara genetisk variation för att undvika att dubbla på sjuka anlag.

Helena Isolde berättar att det finns en historik av att avla på extrema utseenden som inte alltid gynnar djuren, bland annat genom att avla på ett fåtal individer.

Stefan Källstigen

– Att överanvända vissa individer i avel minskar den genetiska variationen och ökar risken att dubbla på sjuka anlag. Vi vill i stället bidra till det motsatta, att få flera gener i omlopp.

Forskat på hjortars personlighet

Helena Isolde föder även upp hundrasen Australien Kelpie, samt tränar och tävlar inom hundsport. Intresset för djur och uppfödning har funnits där sedan barnsben.

– Jag började föda upp hamstrar själv som 10-åring, mina föräldrar förstod ingenting. Jag har till och med arbetat i forskningsstudier på dovhjortars personlighet och sexuell selektion på guppies, säger hon.