Svenskarna blir allt mer skuldsatta, visar statistik från Kronofogden. Och i Haninge kommun ökar skuldtrycket mer än i resten av landet.
Medianskulden här ligger på 100 507 kronor – i riket som helhet är den 78 817 kronor.
– Haninge har legat högre än riket de senaste tre åren. Men den skillnaden har också ökat väldigt mycket i fjol, säger Pernilla Tollin, analytiker på Kronofogden.
År 2021 hade kommunen 13 procent högre medianskuld än riket men 2023 hade det ökat till 22 procent.
Pernilla Tollin är analytiker på Kronofogden.
Kronofogden/pressbild
Fins hjälp att få
I kommunhuset håller skuldrådgivarna Kristofer Krmpotic, Christian Håkansson och Emma Zachrisson till. Här träffar de dagligen klienter som söker hjälp för sin ekonomi. Och de har blivit fler.
Fler av dem som tidigare klarat sig "trycks nu över kanten". Många med lån och krediter har fått ökade fasta kostnader samtidigt som maten och elen blivit dyrare.
– Det är de med små marginaler som kommer till oss först, säger Christian Håkansson.
Sedan september har de ett rekordhögt antal nya ärenden, efter en viss eftersläpning.
Kristofer Krmpotic, Christian Håkansson och Emma Zachrisson arbetar allt mer förebyggande för att fler Haningebor ska vet att de finns. De har bland annat besökt både Haningedagen och Seniordagen och även gymnasieskolor.
Anna Ludvigsson
– Det kan vara att man haft en buffert för att klara sig en tid – men den är ju inte obegränsad, säger Kristofer Krmpotic.
Antalet personer som får skulder för första gången har ökat med 90 procent mer här än i resten av landet. Man ser också en större ökning i antal personer i åldrarna 26-44 år som skuldsätts, visar Kronofogdens statistik.
Skuldrådgivarna ser även fortfarande en påverkan av pandemin där folk förlorade jobbet och tog lån för att försörja sig.
– Sedan kanske man fick jobb igen men då satt man med krediter när räntorna gick upp och det blev plötsligt ännu värre. Vi träffar många som har haft smäll efter smäll, säger Kristofer Krmpotic.
Haningebornas skulder ökar.
Anna Z Ek
För att klara vardagen
Skuldrådgivarna träffar även fler som arbetar inom byggbranschen, där många sett sin inkomst minska.
– Det kan vara att de har jobb fortfarande men att de hela tiden är osäkra på hur nästa vecka eller månad blir. Även de som klarar sig just nu har mycket oro, säger Emma Zachrisson.
I dag har de konstant runt 500 aktiva ärenden. Under 2022 kom i snitt 39 nya ärenden varje månad. Under de första tre månaderna i år är det uppe på 67 ärenden.
Inte alla de träffar har skulder hos Kronofogden eller ens obetalda skulder. Det kan exempelvis handla om att ens inkomster äts upp av räntor. Rådgivarna tror att det finns ett stort mörkertal kring hur många som har svårt att få vardagen att gå runt, och att det därifrån krävs lite för att bli skuldsatt.
De träffar många som nyligen varit sjukskrivna, blivit arbetslösa eller gått igenom en skilsmässa.
– Innan skyddsnätet drar i gång uppstår det ett glapp. Man måste fortfarande betala hyran och så tar man ett lån, säger Emma Zachrisson.
"När vi träffar de som har små marginaler så hör man hur tufft det är. Vi brukar förespråka att man ska ha en buffert men det är svårt att spara ihop till för de som redan har det redan väldigt begränsat", säger Emma Zachrisson.
Anna Ludvigsson
Dyr andrahandshyra
Ett råd de ofta ger är att man ska försöka hålla ner sina fasta kostnader. Men för många är det svårt.
– Många behöver betala otroligt höga hyror för andrahandskontrakt. Då går mycket av ens pengar varje månad till hyra. Det är svårt att göra någonting åt, säger Emma Zachrisson.
När de gör kartläggningar med familjer som har mycket lån och krediter blir det tydligt att pengarna oftast gått till försörjning av familjen. Ofta ligger den sortens skulder på kvinnan.
– Man lånar för att skarva. Lånen är väldigt höga men man har fått ut väldigt lite. Det är också vanligt att man lånar för att betala andra lån. Och det går ju bara en viss tid. Man tänker att man löser det här och nu och att det ska komma en lösning. Det blir en negativ spiral, säger Christian Håkansson.