Tre fjärdedelar av Stockholms kvinnojourer har svårt med beläggningen på sina skyddade boenden, enligt en kartläggning som P4 Stockholm gjort. Det beror på att kommuner i allt högre utsträckning väljer privata bolag som de har upphandlade avtal med för att placera våldsutsatta.

Haninge kvinnojour har tidigare haft två lägenheter där de haft skyddat boende, varav den ena stängde för tre år sedan och den andra nu i juni. En av två anställda har behövt sluta.

– Vi har i flera år flaggat för att vi kommer behöva stänga boendet då vi inte får skyddsplaceringar av socialförvaltningen i samma utsträckning, säger ordförande Kim Loeld.

Enligt henne är det inte ett alternativ att delta i upphandlingar.

– Vi vill fortsätta vara en ideell förening – vi vill inte behöva underordna oss marknadens villkor. Vi är ett akut boende som är till för att lyssna på kvinnor och vara ett stöd i den akuta situationen.

Jouren har i dag även stödverksamhet där man erbjudet stöd, råd och dagverksamhet dit kvinnor till exempel kan ringa eller komma in för samtal. "Tack vare att vi kan söka statliga medel via Socialstyrelsen så kan vi fortsätta med stödverksamheten.", säger ordförande Kim Loeld.

Jouren har i dag även stödverksamhet där man erbjudet stöd, råd och dagverksamhet dit kvinnor till exempel kan ringa eller komma in för samtal. "Tack vare att vi kan söka statliga medel via Socialstyrelsen så kan vi fortsätta med stödverksamheten.", säger ordförande Kim Loeld.

Martin Lundström

Stora krav

Skulle de lämna ett anbud så är det svårt att uppnå kraven, till exempel specifika akademiska kompetenser, säkerhetsgaller och personal på plats dygnet runt. Det har de i dag inte möjlighet till.

– Beslutsfattare verkar tro att alla kvinnor som behöver skydd lever under extremt hot om våld och/eller grov misshandel. Men de flesta kvinnor som lever med en förövare utsätts i större utsträckning för psykiskt våld, sexuella trakasserier, övergrepp och misshandel.

Det stöd och placering utsatta då behöver kan jouren erbjuda.

– Kraven som ställs i upphandlingarna är mer matchade mot grov misshandel och där är inte vi.

Placerar i andra kommuner

Enligt Helena Svedgård, gruppchef för kommunens relationsvåldsteam, består i dag lite mer än hälften av de upphandlade skyddsboendena av vinstdrivande bolag.

Vad kan jourerna göra för att fortsätta få placeringar?

– De behöver delta i upphandlingen. I och med att vi har upphandlat kan vi inte frångå det. Vi har aldrig placerat mycket hos kvinnojourer i Haninge eftersom våldsutövaren ofta finns i kommunen.

Hon kan se att de mindre kvinnojourerna kan ha svårt att konkurrera med vinstdrivande bolag för att nå kraven för de högsta skyddsnivåerna. Däremot kan de ha bättre förutsättningar om de deltar i upphandlingar för de lägre skyddsnivåerna.

Hur ser ni på att jourerna tvingas stänga sina skyddade boende?

– Jag beklagar det, kvinnojourerna är väldigt viktiga. Samtidigt har flera jourer valt att stå utanför upphandlingen och då får de inga placeringar och får svårt med ekonomin som följd, säger Helena Svedgård och fortsätter:

– Men vi får inte tappa bort att de gör mycket utöver skyddat boende och där har vi ett bra samarbete med Haninge kvinnojour.