Exempel. "Problematiken på Strandvägen är ett tydligt exempel på ett antisocialt dominansbeteende, där man inte visar respekt och hänsyn för andra människor", säger Fredrik Kärrholm. Foto: Pekka Pääkkö

Han går till val på hårdare tag

Kraftigt minskad invandring, hårdare straff och en större och starkare poliskår. Det är huvudbudskapet när Fredrik Kärrholm byter polisbrickan mot politiken och kandiderar till riksdagen för Moderaterna.

  • Publicerad 21:49, 1 okt 2021

Vi måste också göra upp med den naiva idén om kriminalvård som kan hjälpa alla,

I somras var Fredrik Kärrholm en av dem som debatterade om situationen på Strandvägen. Nu kan Mitt i berätta att han tar steget till politiken fullt ut och kandiderar till riksdagen för Moderaterna.

En större poliskår med ökade befogenheter är en av de frågor han vill jobba för.

– Det är för slappt idag. Polisen bör kunna avvisa personer som upplevs som hotfulla, såsom i England. Och om man kör som en galning bör polisen ha möjlighet att omhänderta bilen på plats. Så får föraren gå hem och då får det gärna regna.

– Sverige har lägst andel poliser per invånare i hela EU, efter Danmark och Finland. Men våra grannländer har inte heller de problem med grov organiserad brottslighet som Sverige har.

Fredrik Kärrholm menar att samhället förändrats snabbt under hans tid som polis.

– Brutala gäng och kriminella klaner har vuxit fram. Utsattheten för misshandel, rån och sexualbrott har fördubblats, företag utpressas och vi har sett ett helt nytt fenomen: förnedringsrån.

Fredrik Kärrholm

Namn: Fredrik Kärrholm

Bor: Östermalm

Aktuell: Den 11 oktober börjar Moderaternas provval. Då avgörs vilka som får plats på partiets lista, och i vilken ordning de står. Fredrik Kärrholm är nominerad av alla fyra lokala moderat-föreningarna på Östermalm.

Bakgrund: Arbetat som polis under 12 år, bland annat i Norrort och Järva samt som analyschef på Nationella operativa avdelningen och i rikspolischefens ledningsstab. Master i kriminologi från Cambridge. Gästande ledarskribent på Svenska Dagbladet. Författare till Polishandboken och Gangstervåld.

Visa merVisa mindre

Hårdare straff är en annan kärnfråga för Fredrik Kärrholm.

– Vi låser inte in farliga personer i tillräckligt hög utsträckning. Man har duttat lite med straffrätten, men det handlar om om försiktiga skärpningar. Det genomsnittliga straffet för grovt vapenbrott är två år, vilket i praktiken betyder 17 månader. Det är inte ett proportionerligt straff i relation till det dödliga våldet som skjutvapnen används till.

Men många argumenterar för att hårdare straff inte minskar brottsligheten?

– Ingen blir en bättre människa av att sitta i fängelse, men den som sitter i fängelse kan inte begå brott. Och om de grovt kriminella är inlåsta är de inte synliga förebilder för unga.

– Vi måste också göra upp med den naiva idén om kriminalvård som kan hjälpa alla, och istället rikta resurserna till de yngsta som vi faktiskt kan hjälpa.

Förebyggande arbete lyfts fram som verktyg för att över tid komma åt gängvåld. Hur ser du på det?

– Vi behöver mer fokus på moral och värderingar. Skolan är ett viktigt politiskt verktyg, speciellt när föräldrarna inte tar ansvar. Den måste fungera bättre, på vissa skolor i utsatta områden råder kaos. Och om vi ska kunna vända den utvecklingen kan vi inte heller ha en fortsatt invandring till dessa områden.

Varför inte?

– Invandringen har resulterat i utanförskapsområden som är socialt desorganiserade. Att det uppstår sociala problem och brottslighet, ofta gängkriminalitet, i den här typen av områden är känt i forskningen sedan över hundra år.

– Eftersom invandringen av lågutbildade personer från kulturellt avlägsna länder länge varit för stor har Sverige en enorm integrationsskuld. Utanförskapet är kompakt och arbetslösheten bland utrikesfödda är omfattande. Under överskådlig tid behöver invandringen därför minimeras.

Vad skulle du säga till dem som kommer till Sverige som flyktingar men inte får stanna?

– De som tar sig hela vägen till norra Europas utkant är relativt resursstarka. Sverige är inte det enda alternativet. I relation till befolkningen har Sverige dock tagit emot flest asylsökande av alla EU-länder, det är inte hållbart. Sverige behöver en stram, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Mitt i Östermalm 29 maj.

Riksdagsvalet 2022

Den 11 september 2022 är det val till riksdagen.

För att kunna bli vald till ledamot måste man ha rösträtt i riksdagsvalet. Man ska också vara nominerad av ett politiskt parti.

Senast den sista februari 2022 ska partierna lämna in sina valsedlar till Valmyndigheten.

Källa: Sveriges Riksdag, Valmyndigheten

Visa merVisa mindre