Gorillor och lejon springer lösa längs Hantverkargatan. Huvudkaraktären måste gömma dem i sin bostad över Fruktaffären vid Kungsholms kyrka men det går inte riktigt som han tänkt sig.

I romanen Zoopojken får läsaren följa Adams resa från djurskötare till frihetskämpe. Han jobbar för en djurpark på Djurgården och när chefen köper in lejon, elefanter och exotiska djur för att få in fler besökare ställs Adam inför ett moraliskt dilemma.

– Alla börjar väl jobba som djurskötare för att de älskar och vill ta hand om dem. Men ganska snabbt inser man att man är någon slags fångvaktare, tyvärr. Det vittnar pensionerade djurvårdare om, säger Kungsholmenbon Peter Hammarbäck.

Djurens revolt

Idén till boken kom under coronapandemin när han och döttrarna besökte Skansen på helgerna.

– Man blir lite trött på att se påfåglarna och något sovande lodjur man bara skymtar. Jag kände att det vore lite häftigt om de hade en tiger eller noshörning och lekte lite med den tanken. När jag var liten hade de isbjörnar och elefanter också.

Genom berättelsen får man till exempel veta hur många könsorgan koalor har och varför zebran har sitt "egentligen ganska usla kamouflage". Förlaget tyckte att berättelsen verkade lite väl överdriven – men så kom hösten 2022.

Peter Hammarbäck vid Fridhemsplan på Kungsholmen har skrivit boken/romanen Zoopojken, Zoo-pojken

Christopher Hunt/Bazar förlag

Nyheten om Sir Vääs rymning från Skansenakvariet spred sig över världen, sedan rymde ugglor, chimpanser massakrerades i Furuvik och en person stångades ihjäl av en antilop på Öland.

– Och så skyllde de det på en struts som uppviglare, det tyckte jag var taskigt. Men det blev verkligen en känsla av att verkligheten kom ikapp dikten, säger Peter Hammarbäck.

Du hade inget med incidenterna att göra för att få släppa boken?

– Det måste jag förneka å det grövsta.

Borde Kungsholmen få ett eget Zoo?

– Haha! Jag kan sträcka mig till att det vore mysigt med 4H-gård, det känns mer rimligt. Men inga apburar eller elfanthus i Rålis, det känns lite för mycket.

Kan huvudpersoner bo på Kungsholmen

Boken släpptes i maj och har sålts till Danmark, Nederländerna, Turkiet, Ungern och Arabvärlden.

– Det är absolut inga Läckberg-siffror men det går ganska bra tycker jag. Tanken på att folk i Saudiarabien och Algeriet kommer läsa om lejon som springer runt på Kungsholmstorg är kul!

En återkommande fråga har varit om en huvudperson kan bo på Kungsholmen, enligt Peter Hammarbäck. Han menar att det hade varit lättare att låta allt utspela sig i en stadsdel som exempelvis Östermalm.

– Folk vet att det är rikt, att Jan Guillou bor där och så. Det finns en tydligare identitet. Jag vet inte om han varit på Kungsholmen. Kanske när det låg en väldigt fin jaktbutik här men den har stängt.

Stora delar av berättelsen är inspirerad av Peters eget Kungsholmen sedan drygt tio år. Han kallar skämtsamt Fridhemsplan för Stockholms sista demokratiska plats med sunkhak, knutpunkt i kollektivtrafiken och lågprisbutiker.

– Jag tyckte att det kändes rätt direkt. Det finns ju andra, uppenbart mer glänsande stadsdelar som Söder och Östermalm. Men jag tror Kungsholmen är den tänkande mannens Vasastan.