Det pågår ett generationsskifte inom förskolan. Slitna och uttjänta byggnader har på flera håll fått ge plats åt nya och moderna, med flera våningar och plats för fler barn.

I Tallkrogen har förskolan Regnbågens gamla lokal rivits och ersatts av en ny och större med åtta avdelningar, som öppnade i augusti. Lika stor och lika nyöppnad är Stallet vid Sunneplan.

Lägg därtill två nya förskolor i det nybyggda området vid Drevviken.

– Att det byggs så här många nya är ovanligt. Den senaste var för sex år sedan, säger Joakim Bang Vedin, förskolesamordnare på Farsta stadsdelsförvaltning,

Vid Sunneplan står den gamla förskolan Sunnan kvar intill den nya. Den låga gulmålade träbyggnaden kommer att fungera som evakueringsförskola vid behov.

Petra Liljegrens treåring James gick på Sunnan innan den stängde. Efter sommaren gjorde han den korta flytten till Stallet, med två våningar och en stor gårdsyta som delats in i flera mindre med hjälp av staket.

– Det är helt nytt och jättefräscht och det finns stora ytor så att barnen faktiskt kan röra sig, säger Petra Liljegren som tycker att flytten blev ett lyft.

Förskolan Stallet vid Sunneplan har plats för 128 barn på åtta avdelningar.

Angie Gray

Tveksamma till storleken

5-årige Viggo har också nyss börjat på Stallet. Hans mamma Carmen Sham berättar att han snart ska byta till en mindre förskola när hans småsyskon ska skolas in.

– Den här känns lite för stor för vår minsta som bara är elva månader. Lokalmässigt är det superbra – fräscht och fint. Men hur ska personalen ha koll på alla barn, alla namn, och hur dagen har varit?

Asma Ben Ameur, med en 4-åring på Stallet, är inne på samma spår.

– Jag tycker det är lite för stort för en förskola. Det kräver att de är väldigt organiserade kring vilka barn som ska vara ute på gården och vilka som ska vara inne. Den känns mer som en skola, säger hon.

Förskolan Ekebergabacken har sex avdelningar och togs i bruk i januari.

Mattias Kamgren

Många möten kan stressa barnen

Föräldrarnas oro är inte tagen ur luften.

– Små barn bör inte ha för många möten eller relationer under en och samma dag för det kan leda till stress. Om man bygger stora förskolor är det viktigt att organisera verksamheten så att barnen inte möter alla barn och alla pedagoger, säger Adrian Forssander, undervisningsråd på Skolverket.

Det handlar bland annat om att alla barnen inte är ute på gården samtidigt, och att lokalerna kan delas in så att man kan arbeta i mindre grupper.

Men Adrian Forssander poängterar att storleken bara är en av många faktorer som påverkar hur barn har det i förskolan. Han nämner personaltäthet, anställdas utbildningsnivå och antalet barn per grupp som exempel.

Storleken kan också innebära fördelar.

– På en förskola med åtta avdelningar kan det finnas bättre förutsättningar att lösa vikariesituationen på plats och därmed minska mängden okända vikarier för barnen, säger Adrian Forssander.

Förskolan Regnbågen i Tallkrogen är byggd för åtta avdelningar. Den öppnade i augusti.

Mattias Kamgren

Stort är ekonomiskt

Utvecklingen mot större förskolor gäller inte bara i Farsta. Stockholms skolfastigheter, Sisab, bygger de flesta av sina nya förskolor med sex eller åtta avdelningar enligt ett färdigt koncept.

Skälet till det stavas pengar.

– Det är mer ekonomiskt att bedriva en verksamhet som är större än en mindre. Städning, it-stöd, kök med kock – det är ofta ungefär samma pengar för en stor och en liten förskola, säger Joakim Bang Vedin på Farsta stadsdelsförvaltning.

Men vad innebär det när man sätter små barn i en stor miljö?

– Alla pedagoger får arbeta aktivt med att dela upp barnen i mindre grupper under dagen så att barnen får de små sammanhangen även på en stor förskola.

På Regnbågen i Tallkrogen träffar vi förskolläraren Anita Opacic. Hon tycker inte man ska stirra sig blind på byggnadens storlek.

– Det ser stort ut utifrån men när man kommer in känns det inte alls så. Det är fyra avdelningar uppe och fyra nere. Vi är vana vid att dela upp barnen i grupper, säger hon.

Förskolan Tallhöjden är helt nybyggd.

Mattias Kamgren