”Varför vill Socialdemokraterna tvinga Väsbys friskolor att stänga?”
Veckan innan jul fick drygt 2 000 familjer i Upplands Väsby ett handskrivet kuvert hem i brevlådan med ett braskande budskap: minst hälften av alla friskolor hotas av nedläggning, enligt beräkningar från arbetsgivarorganisationen Almega.
Bakom utskicket stod det lokala Moderata ungdomsförbundet, MUF.
– Vi satt åtta personer en hel lördag och skrev alla kuverten för hand, berättar Katja Salmi, 17, ordförande.
För många av de lokala MUF:are är striden personlig. Ingenstans i Sverige går en så stor andel av eleverna i friskola – över 50 procent.
– Jag gick i Sverigefinska skolan och är jätteglad för det. Det handlar om språket och kulturen. Jag vill inte att de ska tvingas lägga ner, säger Katja Salmi.
I de flesta av Stockholmskommunerna ligger andelen friskolelever mellan 20 och 46 procent. Minst 28 000 elever i länet skulle få byta skola – om Almega har rätt.
Almega: friskolorna slås ut
Bakgrunden är ett regeringsförslag som innebär att kommuner ska kunna göra avdrag på skolpengen till friskolorna – preliminärt med 8-10 procent – med argumentet att skolföretagen inte har samma ansvar som de kommunala skolorna att kunna ta emot alla elever.
– Eftersom friskolorna i snitt gör en vinst på 3,5 procent skulle många hamna på minus. Det går inte att driva verksamhet som går med förlust, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.
De som står först i kö för nedläggning är de små aktörerna som har minst marginaler, menar han.
Socialdemokraterna går också till val på att förbjuda friskolor från att ta ut vinst. Enligt Andreas Åström skulle det leda till att 100 procent av friskolorna slås ut.
Och frågan är aktuell i hela länet. När Liberalernas tidigare partiledare Nyamko Sabuni besökte Kista folkets hus i slutet på mars fick hon frågan ”Vad händer med vår valfrihet” av en mamma i publiken.
– Om socialdemokraterna sänker skolpengen kommer det inte att finnas någon friskola kvar att välja på för föräldrar i Järva, sa Nyamko Sabuni.
Ok om några försvinner
”Skrämselpropaganda”, svarar socialdemokraterna både i kommunerna och på regeringsnivå. Samtidigt räknar S i Stockholm med att vissa av skolorna kan komma att byta ägare.
– Om en och annan friskola försvinner – det klarar vi av, säger Karin Wanngård (S) kandidat till finansborgarråd i Stockholm stad.
Vilka friskoleföretag läggs ner tror du?
– Det går inte att peka ut någon. Men följden skulle bli att de seriösa aktörerna finns kvar medan de som primärt drivs av vinstintresse försvinner, säger hon.
Ändå behöver ingen förälder behöver vara orolig, betonar Karin Wanngård (S).
– Lokalerna, lärarna och skolpengen finns ju kvar. Det kanske blir kommunen eller någon annan huvudman som tar över, men inget barn kommer att stå utan skola.
Mindre företag drabbas först
Att det framförallt är de mindre skolföretagen som slås ut är en bedömning som delas av Friskolornas riksförbund och av flera av skolkoncernerna som Mitt i talar med:
– En sänkning skulle få konsekvenser även för oss, men vi skulle troligen klara av det. Samtidigt tror jag det är osannolikt att det blir verklighet. Det finns ingen politisk majoritet för det, säger Cecilia Carnefeldt, styrelseordförande i Kunskapsskolan.
Enligt Anna Sörelius Nordenborg, vd för Internationella Engelska Skolan, skulle konsekvensen av en sänkt ersättning bli att IES inte kan öppna fler skolor. Skolorna som planeras i Vårby, Österåker och Norrtälje kommer dock att öppna som planerat.
– Vi kommer alltid att prioritera kvaliteten, men det kommer att bli svårare att bedriva verksamhet om våra elever ska få mindre skolpeng än kommunala skolors elever, säger hon.
Marianne Damström Gereben (L), utbildningsnämndens ordförande i Solna, ytterligare en kommun med många friskolor, tror att hotbilden är överdriven:
– Jag har svårt att se att de större skolkoncernerna skulle stänga ner. Det är klart att de inte gillar förslag om sänkt ersättning. Men de skulle överleva.