I fjol hittades en kvinna kvävd till döds i en bostad i Farsta.

Misstankarna föll på hennes sambo. Två gånger tidigare hade han dömts till fängelse för att ha misshandlat henne – senaste gången mindre än ett år innan hon hittades död.

Nu greps han av polisen och åtalades misstänkt för mord.

I december kom domen: Mannen frikändes. Enligt Södertörns tingsrätt gick det inte att utesluta andra förklaringar till dödsfallet.

Själv sa mannen att han inte mindes mycket, men att han var säker på att han inte dödat kvinnan.

Domen överklagades inte.

– Vi bedömer inte utsikterna att få en ändring i hovrätten som tillräckligt goda, sa åklagaren Kajsa Hultqvist till Mitt i i januari.

Lång tid i häkte

När mannen släpptes hade han suttit frihetsberövad i tio månader. För den tiden ansökte han om ersättning från staten, vilket Justitiekanslern nu har beviljat.

Mannen får drygt 400 000 kronor i ersättning för lidande under häktningstiden.

– Om man är frihetsberövad i mer än 24 timmar har man enligt lagen rätt till ersättning för det lidande det innebär att vara inlåst, förklarar Anders Lindgren, byråchef hos Justitiekanslern.

Den rätten gäller de som antingen går fria utan att åtal väcks, eller de som frikänns i domstol. Beloppet styrs av hur länge man varit frihetsberövad.

Fick högre ersättning

JK skriver att ersättningen i det aktuella fallet; 405 000 kronor, är högre än den normala för motsvarande tid. Det motiveras med att mannen var misstänkt för ”synnerligen allvarlig brottslighet.”

Varför har man rätt till högre ersättning om man varit misstänkt för ett allvarligare brott?

– Lidandet anses vara högre då, säger Anders Lindgren och förklarar att detta bedömningssätt grundar sig på tidigare beslut i Högsta domstolen.

– Det är så klart svårt att bedöma hur mycket man lider av att sitta inlåst. Men om en person misstänks för mord och riskerar livstids fängelse, och en annan misstänks för misshandel, då kan man kanske anta att tiden som inlåst är mer ångestskapande för den som är mordmisstänkt, utvecklar han.