Skön paus. Josefin Viklund Levirinne och Matilda Strand tycker att Kottlasjön är en härlig oas mitt på ön. Foto: Pekka Pääkkö

Från sunkig göl till klar oas

Nu står det klart att insatserna att rena Kottlasjön har gett resultat. Med råge. Siktdjupet är över tre meter. – Vi har inte varit i närheten av de siffrorna tidigare, säger Jerker Idestam Almquist, kommunekolog.

  • Publicerad 05:10, 10 feb 2021

Ett utflyktsmål man gärna går till, så tycker kollegorna Josefin Viklund Levirinne och Matilda Strand som slår sig ner vid ett pick-nickbord strax bortom Kottlasjöns strandbad.

Josefin som bott länge på ön märker tydligt att Kottlasjön har blivit renare och finare.

– Förut gick man inte gärna hit. Men nu är det här en härlig plats att ha, säger hon.

För några år sedan påbörjades ett omfattande reningsprojekt i Kottlasjön. Då var sjön grumlig. På somrarna var det vanligt med algblommning och fiskarna hade inte de bästa förutsättningarna för att få mat och ett bra liv.

– Sjön bedömdes ha en otillfredsställande status, den näst sämsta på en femgradig skala, säger Jerker Idestam Almquist, kommunekolog.

Mer än nöjd

Genom att påverka sjöbottens kemi har man nu fått bukt med problemen.

– Jag är kanske till och med mer än nöjd med resultatet, säger han.

Sommaren och hösten 2017 tillsattes aluminiumklorid i Kottlasjöns bottensediment. På den övergödda sjöbotten fanns fosfor som gör att växtplankton och giftiga blågröna alger växer till sig.

Aluminiumklorid binder fosfor. Det gör att den överdrivna tillväxten av växtplankton minskar. På så vis får sjön möjlighet att själv räta ut sina problem. Nu visar uppföljande mätningar att reningen fungerat.

Bland annat har sjön blivit klarare och siktdjupet har ökat. Vid olika tillfällen har man uppmätt siktdjup på mellan drygt tre till fem meter.

Siktdjup sedan 1970

– Det ha mätts siktdjup från slutet av 1970-talet. Vi har inte varit i närhet av de siffrorna tidigare, säger Jerker Idestam-Almquist, kommunekolog.

Kottlasjön uppnår nu god ekologisk status, något staden förväntade sig. Men projektet fick också andra oväntat goda resultat.

– Det blev stor skillnad på fisksammansättningen. Det trodde vi skulle ta längre tid, säger Jerker Idestam Almquist.

2016 dominerades sjön av mört, en fisk som äter djurplankton. Djurplankton äter i sin tur de växtplankton som grumlar till det i vattnet om de blir för många.

Mycket mört betyder alltså grumligt vatten.

Tre år senare, 2020, var abborrarna flest.

– Abborren äter mört, vilket ger djurplankton möjlighet att öka, vilket gör att vattnet blir klarare, säger Jerker Idestam Almquist.

Abborrar. En fiskart som växt till sig i Kottlasjön Foto: Jerker Idesam-Almquist

Klart. Den som dyker ner under ytan och tittar upp mot ytan kan se att Kottlasjöns vatten blivit klarare Foto: Jerker Idestam-Almquist.