Norrskenet, är den första förskolan i Stockholm med fokus på minoritetsspråken samiska och meänkieli. De ligger vid Maria Bangata och delar lokaler med den större förskolan Orion. Båda är kommunala.
När Mitt i besökte Norrskenet i november hade inga barn börjat än. Nu har tre barn skrivits in. Laura är förälder till ett av dem.
– För mig är det jätteviktigt att det här finns. Min mamma är från Tornedalen. Hon fick med sig hantverket och maten, men inte språket.
– Inte många lär sig tornedalska längre, det är fint att han får ta del av språket. Och han har så roligt här.
Att det ännu inte finns så många andra barn här ser hon inte som ett problem.
– Många andra förskolor har för stora barngrupper. Sedan leker barnen här mycket med dem på Orion.
Komma hem
Mitt i tittar förbi när det är öppet hus för föräldrar med barn som ännu inte har åldern inne.
– Att få komma hit är som att komma hem. Man blir genast glad när man ser engagemanget från personalen, säger en mamma.
Hon har tornedalsk bakgrund och säger att hon önskar att hon själv haft möjligheten att gå på en liknande förskola.
– Jag vill att mina barn ska hitta en trygghet i sig själva och i sin identitet. Jag fick aldrig lära mig om min kultur.
Inga av de Mitt i pratar med vill vara med på bild eller ha sina namn i tidningen. Det finns en påtaglig oro över att fara illa om det sprids att de har samisk eller tornedalsk bakgrund.
– Faktum är att vi tillhör föraktade grupper, säger barnskötaren Nik Märak.
Norrskenet har stort fokus på samiska och meänkieli.
Lovisa Dahlberg
Att få vara ifred
Hon är själv same och har länge arbetat med frågor som rör kulturen. Att öppna upp verksamheten för media och personer utanför den egna kulturen är ingen självklarhet.
Bara dagen innan uppstod en obehaglig situation utanför förskolan. Några killar, 13–14 år gamla, betedde sig illa och ropade nedsättande ord om samer. Nik Märak fick gå ut och säga till dem.
– Det är en balansakt. Det är viktigt att berätta om vår verksamhet, samtidigt som våra barn måste kunna få vara ifred.
Läroplanen är densamma som på andra förskolor och svenska är det huvudsakliga språket. De båda kulturerna är dock den största stommen i verksamheten.
– Vi tar bara emot barn med tornedalsk eller samisk bakgrund. Det skär i hjärtat att inte ta emot andra barn, men jag försvarar det med att det här är rum där vi får vara normen.
"Måste få ta lite tid"
På Norrskenet finns plats för tolv barn. Utöver de tre som börjat är fler inskrivna efter sommaren.
– När en liknande förskola startade i Luleå tog de år innan de var i gång helt. Men för varje barn som börjar sprider det sig att vi finns.
Stockholms stad är ett förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Enligt skollagen måste de barnen erbjudas en chans att praktisera sina nationella minoritetsspråk och kulturella identiteter i en pedagogisk miljö.
– Det är jätteviktigt att den här verksamheten finns och det måste få ta lite tid att få den på rull, säger Clara Lindblom (V).
Här är stans första förskola för samiska och meänkieli
På Södermalm har första och enda förskolan för barn med koppling till minoritetsspråken samiska eller meänkieli öppnat. Men trots att de invigdes i september har inga barn börjat än.
– Det är alltid lite trögt i starten för pionjärer, säger rektorn Mira Banjac.
Bures boahtin! Tervetullu! På samiska och meänkieli (tornedalingars språk) hälsas besökare välkomna till förskolan Norrskenet. Där inne finns en lavvo (en sommarkåta), en lekbastu och gosedjuren är i form av fiskar som går att hitta i älvar norröver.
De har valts utifrån sin koppling till den samiska och tornedalska miljön.
Norrskenet ligger på Maria bangata och är en förskola för barn med koppling eller rötter till samiska eller meänkieli. Det är den första av sitt slag i Stockholm. Här ska barnen få en chans att utveckla och bevara sina språk och sin kultur.
Förskolläraren Lovisa Dahlberg och rektorn Mira Banjac är redo att på ett lekfullt sätt få barnen att knyta an till sina arv.
Pekka Pääkkö
"Var hysch-hysch"
– Det är jätteviktigt för identiteten. Jag fick sent reda på att jag även var same. I Norrbotten där jag växte upp var det hysch-hysch, inget man pratade om. För mig hade det betytt mycket att gå här, säger förskolläraren Lovisa Dahlberg, som har specialkompetens inom tornedalsk kultur.
Samer erkändes som ett urfolk i Sverige 1977. Tornedalingar erkändes som nationell minoritet 1999.
– Tornedalingar kallas för det osynliga folket. Många bor i Stockholm, men kunskapen om kulturen, maten och musiken har bleknat, säger rektorn Mira Banjac.
Med det sagt är svenska huvudspråk i undervisningen och läroplanen densamma som på andra förskolor.
– Men vi adderar andra språk. Som att vi kan sjunga Lilla snigel först på svenska, sedan meänkieli och samiska. Vi ska jobba mycket med handarbete och då benämna allt på de olika språken, säger Lovisa Dahlberg.
Huvudspråket är svenska, men flera språk ingår i undervisningen.
Pekka Pääkkö
Kaffeost och renkött
Utöver det som talas ska de olika kulturerna även genomsyra lekar och den mat som serveras. Upplägget har arbetats fram med tornedalska och samiska föreningar. En av pedagogerna – Nik Märak – är även utbildad kock och konditor så renkött, kaffeost och gáhkku-bröd är att vänta på menyn.
– Tanken är att barnen ska kunna lägga till en pusselbit om sin identitet i sin uppväxt, där det samiska och tornedalska språket och kulturen blir en rolig del, säger Mira Banjac.
Inga barn än
Förskolan har tolv platser, men trots att de öppnade i september har inga barn börjat än. Så kan det vara när man gör något helt nytt, menar Mira Banjac, och jämför med Charlottendals förskola i Luleå med samma inriktning som Norrskenet. I starten var det trögt, sedan växte det till en stor förskola.
– Det är alltid lite trögt i starten för pionjärer, säger rektorn Mira Banjac.
Norrskenet har några barn i kö som än är för unga för att börja.
– Under tiden så har vi lite öppet hus och låter andra barn komma hit och titta. Vi är också på andra förskolor och delar med oss av våra kulturer. Men vi är verkligen redo att ta emot barn, säger Lovisa Dahlberg.
Kunskapen om kulturen, maten och musiken har bleknat.
Bevara kulturell identitet
Norrskenet är en kommunal förskola för barn med koppling till samiska eller meänkieli.
Målet är att barnen ska kunna utveckla och bevara sina minoritetsspråk, sin kultur och sin kulturella identitet.
De har plats för tolv elever, men kan snabbt ställa om för att ta emot fler.
Den ligger i samma lokaler som förskolan Orion på Maria Bangata. Att den öppnade just här beror på att det är nära till kommunikationer som pendeltåg, tunnelbana och buss.
Källa: Förskolan Norrskenet
Flera språkgrupper
Samer är ett urfolk i Sverige. Uppskattningsvis bor 20 000–40 000 samer här.
De härstammar från ett område som kallas Sápmi som sträcker sig över norra Sverige, Norge och Finland samt Kolahalvön i Ryssland.
Ordet Sápmi omfattar även den kulturella och språkliga gemenskapen. De har tre språkgrupper. I Sverige talas mest nordsamiska.
De har länge utsatts för förtryck och många samer har inte fått möjlighet att lära sig sina språk.
Tornedalingar är en minoritet i Sverige, som innefattar även kväner och lantalaiset. Många har sina rötter från områden runt Torne älv vid gränsen mellan Sverige och Finland. Deras språk heter meänkieli och är nära besläktat med finska och kvänska.
Uppskattningsvis finns runt 75 000 personer i Sverige som helt eller delvis pratar eller förstår meänkieli.
Många fick inte lära sig språket då det länge inte var tillåtet att tala annat än svenska i skolan.
Samer erkändes av regeringen som ett urfolk 1977. År 2000 fick det samiska språket och meänkieli minoritetsstatus, samma år erkändes tornedalingar som en nationell minoritet.
2011 erkändes samer som ett folk i Sveriges grundlag.
Källa: Sametinget/Forum för levande historia/Kunskapsguiden/Svenska Tornedalingars Riksförbund
"Familjerna behöver inte känna att de är hemma i språket och kulturen för att deras barn ska få gå här. Alla är välkomna," säger rektorn Mira Banjac (t.h.).
Pekka Pääkkö