Göteborg

Efter tio år av politiskt motstånd upplever Gårdagruppen att beslutsfattarna äntligen börjar lyssna på deras idéer om framtidens kollektivtrafik i Göteborg. Lösningen? Spårvagnar under mark i Västlänkens tunnlar.

Enligt motståndarna byggs Västlänken till 90 procent för boende i kranskommunerna och till 10 procent nytta för göteborgarna.

Gårdagruppen vill vända på dessa siffror genom att lägga ett antal av spårvagnslinjerna i dagens linjenät under mark i Västlänkens planerade tunnlar. En lösning till 90 procent nytta för de boende på hemmaplan. Men också bättre för tågpendlarna.

– Det är dags att tänka om. Göteborgs kollektivtrafik är redan i dag i behov av en ordentlig uppgradering. Att åstadkomma detta är endast möjligt om dagens spårvägssystem kan ledas ner i tunnlar så att inte minst gatorna i centrala stan kan frigöras. Så har man gjort i många andra storstäder i Europa och det har fungerat bra, säger Gunnar Anjou, arkitekt SAR, stadsplanering.

– Vi vet också att det kommer att bli ett jättetryck på framtidens kollektivtrafik i Göteborg och det är nu vi har chansen att göra någonting åt det. Det är en långsiktig plan som sammanfaller med befolkningsutvecklingen och vi hoppas att såväl politiker som göteborgare inser att det handlar om att bygga ut spårvagnsnätet. De närmaste åren måste beslut fattas om anslutningar och kompletteringar för spårvägar under mark säger Niels Sylwan, civilingenjör, trafik- och stadsplanering.

Delar av Gårdagruppen. Från vänster: Lars Nordström, professor emeritus kulturgeografi, Göteborgs Universitet, KTH, Niels Sylwan, civilingenjör, trafik- och stadsplanering och Gunnar Anjou, arkitekt SAR, stadsplanering.

Magnus Johansson

Populära spårvagnar

Tanken är att får man bara ned spårvagnslinjerna i tunnlar blir resultatet en bättre kollektivtrafik med snabbare resor och högre komfort.

– Spårvagnarna är populära och effektiva utanför Centrum på egen banvall, men de passar inte bland gående, cyklande och sparkcyklande barn, familjer och äldre. Flyttar vi dem under jord kan de hålla 70 km i timmen utan störningar från annan trafik och där de inte hindrar gatulivet, säger Lars Nordström, professor emeritus kulturgeografi, Göteborgs Universitet.

De nämner Brunnsparken som ett skräckexempel.

– Det är inte värdigt en stad som Göteborg att ha ett centralt trafiknav liknande Brunnsparken, mitt inne i city där totalt tio spårvagnslinjer korsar varandra i snigelfart. I rusningstid förvandlas området till ett kaos och mitt i denna röra springer massor av människor under livsfara mellan de olika hållplatserna, säger Gunnar Anjou.

Tunga linjer under mark

Om spårvagnarna flyttas under eller runt stadskärnan skapas förutsättningar för ett ”tillgängligt och levande centrum”. Att utveckla området innanför Vallgraven på de gåendes villkor. Samtidigt som man värnar innerstadens kulturmiljöer.

– Stadskärnan utvecklas och gatorna kring Stora Hamnkanalen kan bli ett än mer värdefullt område för umgänge och nöje. Med färre bilar i stan skapas också en bättre miljö. Och inte minst, man förbinder Hisingen med Centrum på ett bättre sätt än nu, säger Lars Nordström.

Så hur går man tillväga?

– Kortfattat, dra tunga linjer under mark. Genom att leda ner spårvagnslinjer från Angered, och Bergsjön och Kortedala i Västlänkstunneln kan snabba genomgående linjer skapas, söderut mot Mölndal och österut mot Örgryte via station Korsvägen, säger Niels Sylwan.

Men Gårdagruppens planer slutar inte där.

– Med en tunnelförgrening från Västlänkstunneln till Linnéplatsen och en bergtunnel under Slottsskogen kan ytterligare genomgående snabblinjer skapas till Frölunda och västerut mot Mariaplan.

Med den planerade Lindholmsförbindelsen, som skall knyta ihop Linnéplatsen och Lindholmen och ny förbindelse mot Biskopsgården, kan ytterligare genomgående snabblinjer skapas i tunnelbanesystemet.

– Spårvägslinjerna på Hisingsbron kan med fördel ledas in i Västlänkstunneln, genom att ansluta till den ”puckel” som bildas där Västlänkstunneln passerar över Götaleden. En sådan anslutning förenar Hisingen med centrala staden på ett enkelt och effektivt sätt.

Hur realistiskt är förslaget sett till den politiska verkligheten i Göteborg?

– Det största enskilda hindret har varit den politiska oviljan att göra någonting åt saken. Det är så mycket prestige i Västlänken och för de flesta lokala politiker är det enda alternativet framåt. Men det börjar luckras upp, det finns partier som är intresserade. Får vi med de större partierna på idén så kan det bli bra för framtiden. säger Gunnar Anjou.

– Förslaget är fullt realistiskt att genomföra, både tekniskt och ekonomiskt. Spårvagnarna har ett starkt symbolvärde för Göteborg och så ska det fortsätta att vara, säger Niels Sylwan.

Skiss. Spårvagn på markplan och i framtida tunnlar.

Illustration: Niels Sylwan