Tonläget efter klimataktionen på E4 i Solna, där aktivister limmade fast sig i vägbanan och bland annat stoppade en ambulans, var högt.

Bilister och andra rasade och även politiker fördömde aktionen.

Så om folk mest blir förbannade, har verkligen aktionerna någon effekt?

Det korta svaret är ja, svarar Frida Buhre, forskare i retorik vid Uppsala universitet som studerar klimataktivism.

– Dels får aktionerna mycket uppmärksamhet i media, från aktivisternas perspektiv är det positivt. Dels finns studier som visar att folk tenderar att ranka klimatfrågan högre efter aktioner, det tyder också på effekt.

Blir folk arga finns samtidigt risk för polarisering, menar Frida Buhre. I fallet med Skolverket, där budskapet var mindre radikalt och medlen ganska oförargliga, tror hon dock att den risken är liten.

Men har aktionerna effekt på klimatet då? Det är ju själva syftet.

– Det är svårt att svara på. Beslutsfattare skulle ju inte säga att de höjer utsläppspriset på grund av en aktion. Men det finns studier från USA som pekar på att stater som har haft mycket aktioner också reducerar sina utsläpp. Och det är noterbart att EU höjt sina klimatpolitiska ambitioner mycket efter 2019, då Greta Thunberg och Fridays for future fick sitt genombrott.

Har klimataktioner blivit vanligare senaste tiden? Varför i så fall?

– Ja, de här civil olydnad-aktionerna har blivit vanligare. 2019 kunde man se en aldrig tidigare skådad mobilisering i klimatfrågan i och med Greta Thunberg. Sen kom covid och kriget i Ukraina emellan. Klimat- och miljöfrågorna försvann från agendan. För aktivisterna har det betytt två förlorade år när klimatarbetet varit på paus. Det skapar stor frustration.