Mannen i Sollentuna hade inga släktingar som kunde ärva honom när han avled 2020.

Bostaden genomsöktes flera gånger, men något testamente kunde inte hittas. Därför skulle arvet på drygt fem miljoner gå till Allmänna arvsfonden.

Men i juni 2021 hittades plötsligt ett testamente i en pärm, och enligt det skulle två grannbarn ärva 40 procent vardera av mannens totala egendom.

Utöver grannbarnen skulle en vän till den avlidne mannen få ärva 10 procent och resterande 10 procent skulle gå till Cancerfonden, enligt testamentet.

Misstankar uppstod

Kammarkollegiet, dit Allmänna arvsfonden hör, fattade emellertid misstankar om att den avlidne mannens underskrift på testamentet var förfalskad och yrkade att testamentet skulle ogiltigförklaras.

– Vi bedömde att testamentet inte återspeglar arvlåtarens vilja och då är det vår plikt att försöka se till att det inte skulle ha ställning som testamente, säger Mathias Westrell, chef för arvsenheten på Kammarkollegiet.

Cancerfonden avstod från att åberopa handlingen som testamente men den avlidne mannens vän bestred Kammarkollegiets yrkande.

Det gjorde även grannbarnens föräldrar. De nekade till att ha medverkat till upprättandet av testamentet, och förklarade att de inte hade känt till det.

Namnteckningen granskades

Kammarkollegiet, som representerar arvsfonden i tvisten, lät Nationellt forensiskt centrum undersöka namnteckningen. Resultatet visade att det är ”minst 100 gånger mer sannolikt” att en annan person än den numera avlidna mannen har gjort underskriften.

Att testamentet dök upp efter det att hela bostaden, inklusive samtliga pärmar, hade sökts igenom talar för att testamentet är falskt, enligt Kammarkollegiet.

Ska ersätta kostnader

Tingsrätten gick på Kammarkollegiets linje och förklarade att handlingen är ogiltig som testamente. Någon polisanmälan har inte gjorts.

– Polisanmälan kan förekomma men det ligger lite utanför vårt område, och det är ofta svårt för man vet inte vem som har gjort vad i sådana här fall, säger Mathias Westrell.

Grannbarnen och mannens vän ska ersätta Allmänna arvsfondens rättegångskostnader på drygt 142 000 kronor.

Ungefär tre fall per år

Det är relativt ovanligt att Kammarkollegiet bestrider ett testamente i domstol.

Varje år avlider cirka 1 800 svenskar som saknar arvsberättigade släktingar, och då är arvsfonden legal arvinge. I omkring 1 100 av dessa fall finns det emellertid ett testamente då arvlåtaren i stället vill testamentera till avlägsna släktingar, vänner, föreningar eller organisationer.

– Dessa fall tittar vi på, men även om det finns formella fel så bestrider vi inte om vi bedömer att testamentet ändå återspeglar arvlåtarens vilja – den är vårt rättesnöre. Ungefär tre fall om året bestrider vi i domstol, så det är inte så många i relation till cirka 1 000, säger Mathias Westrell.