På förskolan Plantagegatan 8-10 vid Järntorget går ett tjugotal barn. Förskolan är tvåspråkig med finsk inriktning. I höst flyttar verksamheten till Gibraltarkroken i Johanneberg. Beslutet togs den 11 januari och samma dag informerades personal och vårdnadshavare.
– Det känns fruktansvärt tråkigt och ledsamt. Vi har redan flera kilometer till förskolan. Vi har varit beredda på att resa längre än andra just för att kunna gå på Plantagegatan. Men med den andra förskolan blir det för långt, säger Elin Hjelm, som har barn på förskolan.
Hon berättar att förskolan på Plantagegatan varit så pass viktig att flera familjer bosatt sig i närheten för att enkelt kunna pendla till Järntorget. Paula Malinen, som också har barn på förskolan, kommer inte heller följa med till den nya förskolan i Johanneberg.
– Om vi ska åka kollektivt till Gibraltarkroken kommer vi behöva gå upp klockan fem på morgonen om jag ska hinna till jobbet. Så vi kommer tacka nej, säger hon.
Barnen har dubbla identiteter
Paula Malinen är själv uppvuxen i Finland och hennes barn har både svensk och finsk identitet.
– Språket är avgörande för att också kunna förstå sin bakgrund. Halva släkten finns ju i Finland, säger Paula Malinen.
Även Elin Hjelm lyfter förskolans betydelse för både språket och kulturen.
– Jag pratar finska med min mamma men det är inte mitt starkaste språk. Jag är född i Sverige. För mig har förskolan på Plantagegatan varit så himla bra stöd för att lära mitt barn finska. Det handlar ju om finsk kultur också, finska högtider och traditioner, säger Elin Hjelm.
Utbildningschefen Katrin Busck säger att syftet med flytten är att få bättre förutsättningar att erbjuda finsk utbildning för barnen.
– Gibraltarkroken är större och har också finsk inriktning. Där kan barnen erbjudas finsk personal även vid personalfrånvaro. Eftersom förskolan på Plantagegatan bara har en avdelning är de sårbara vid sjukdom och annan frånvaro. På det här sättet tryggar vi verksamheten, säger Katrin Busck.
Oro för att finskan blir lidande
Enligt henne har både föräldrar och Sverigefinska rådet sedan flera år tillbaka uttryckt oro över kontinuiteten och kvalitén på undervisningen på Plantagegatan. Hon berättar att beslutet kommer som en följd av det.
Men det är inget varken Paula Malinen eller Elin Hjelm upplevt. Enligt dem har elva av tretton föräldrar redan nu sagt att de kommer tacka nej och förklaringarna handlar inte bara om längre avstånd. Gibraltarkrokens förskola har nämligen inte bara finska som språkinriktning utan även andra språk. Föräldrarna är därför oroliga att finskan ska bli lidande.
– Det är jättefint att det finns förskolor med flera språk. Men finskan har en särskild ställning i Sverige som minoritetsspråk, därför går det inte att jämföra med andra språk i det här fallet, om det inte är andra minoritetsspråk, säger Paula Malinen.
Finska minoritetens rättigheter
Finska är ett nationellt minoritetsspråk tillsammans med jiddisch, romani chib, samiska, och meänkieli. Det ger språken särskilda rättigheter i Sverige. I Göteborg har man gått ännu längre genom finskt förvaltningsområde vilket ger den finsktalande minoriteten i kommunen ytterligare rättigheter för sitt eget språk och sin egen kultur.
– Jag kan inte förstå hur en lag kan vara helt oviktig för dem. Antingen känner de inte till lagen, eller så struntar de i den, säger Paula Malinen.
Hur känns det?
– Det är tungt. Det här är inte en rättighet som gäller mig som vuxen utan en rättighet barnen har enligt lagen. Vi vet hur lätt det är att förlora ett språk.
Utbildningschef Katrin Busck menar tvärt om att de genom flytten tryggar undervisningen på finska.
– Det är olyckligt att de känner så för vår ambition och syfte är att få en stabil personalgrupp som har finska språket och att den finsktalande personalen får samverkan och kollegialt lärande. Förhoppningen är att kunna utöka verksamheten på Gibraltarkroken. Det är inte möjligt på Plantagegatan där vi har ett begränsat antal platser, säger Katrin Busck.
Enligt henne är tanken att flytta över hela gruppen och att den ska hålla ihop på den nya förskolan. Men om inte tillräckligt många barn följer med kan de behöva placeras i en annan grupp.
– Organisatoriskt behöver vi anpassa efter hur många som kommer med. Även om inte alla barnen har möjlighet att följa med kan vi erbjuda dem att gå i tillsammans i en barngrupp, säger Katrin Busk.
Alternativen för långt bort
I staden finns även andra förskolor med finsk inriktning i olika omfattning. Men ingen som varken Elin Hjelm eller Paula Malinen menar ligger inom rimliga geografiska avstånd för dem. Det finns också något som heter ambulerande finsk förskolelärare. I dagsläget är det en person som åker runt i hela Göteborg och träffar barn som har finsk identitet.
– Hon träffar dem en gång i veckan. För oss är inte det ett alternativ. Vi har tänkt gå så långt det går för att få våra barns rättigheter tillgodosedda, säger Paula Malinen.
Vårdnadshavarna har skrivit till politikerna i förskolenämnden och cheferna på förvaltningen där de punktat ned vilka lagar de menar beslutet om flytten strider mot, bland annat flera delar av minoritetslagen och skollagen.
– Vårt nästa steg är att gå vidare till förvaltningsrätten, vi håller på att förbereda laglighetsprövning i detta nu, säger Paula Malinen.
