Med "This alien heart" har Sue Sergel gått en lång väg. Både musikaliskt och i livet. Med rötterna i Liverpool och ett blomstrande popliv på det tidiga 60-talet var det ändå klassisk gitarr som blev hennes uttryck. Med en pappa som var ingenjör med utlandsuppdrag som konsult hamnade hon nära Barcelona och i en klosterskola.
– Jag var tolv år och kände att det var min plats på jorden. Det var där jag lärde mig spela gitarr. Men jag har inte spelat hela tiden. Jag har slutat. Och börjat.
Nej, Sergel är inget brittiskt namn. På 70-talet träffade hon en svensk man i Liverpool och hon kom till Sverige, gifte sig, tog sig hans (det anrik) namn, som hon behöll efter skilsmässan, och skapade sig en karriär som karismatisk bluessångerska.
Men hon lämnade bluesen för något annat, där "This alien heart" är senaste resultatet.
– Jag tänkte först göra en ep, så blev det en låt till och ytterligare än, förklarar hon albumet.
– Temat är apokalypsen, om hur människan tror att man kan ha kontroll över den natur som man missbrukar. Jag trodde att plattan skulle ta ett halvår att göra och den har varit klar sedan något år. Men på grund av pandemin och bräcklig hälsa blev det krångligt och utdraget att ge ut den.
Hon förklarar att hon vill ut och spela, men…
– Det hänger mycket på mig. Min kreativa sida är ok. Men jag är inte så bra entreprenör. Samtidigt tycker jag att skivan är för bra för att försvinna in i dimman.