Det var nyss skolstart, för flera hundra av Solnas elever på nya skolor till följd av den omorganisationen som nu sker.
Föräldrarna i Skolinitiativet har fullt sjå: fler debatter, föreläsningar och politikerutfrågningar planeras.
Några lusläser budgetar och beslut.
– För att utbilda Solnaborna om läget i kommunens skolor, få fler att engagera sig. Vi vill inte vara ett gäng missnöjda och gnälliga föräldrar, utan faktiskt få till förändringar, säger Katarina Gröndahl.
Hon var med och startade initiativet förra hösten.
– Vi var en grupp föräldrar som i så många år sett hur det sparades in på Solnas skolor samtidigt som Solna placerade sig i botten på skolrankningarna. Vi kände att vi behövde göra något. Några veckor senare kom politikernas besked att stänga ned på Skytteholm.
Tappat förtroendet
Det var det som fick Nikhil Shikarkhane att engagera sig. Dottern går i trean på Skytteholm och måste nästa år byta skola.
– Vi har ställt oss i kö till Internationella engelska skolan. Många har gjort det. Jag vill gärna ha mitt barn i kommunal skola men som förälder, vad ska man göra? Eftersom beslutet om Skytteholm kom så plötsligt tänker man att politikerna lika gärna kan lägga ner fler skolor, och då måste man byta igen. Det känns inte tryggt.
Sedan dess har de anordnat skolmarsch, kärleksbombat Skyttehomsskolan och samlat in hundratals namn mot beslutet.
Överklagade och vann
Många föräldrar överklagade också i domstol. I juli hävde förvaltningsrätten Solnas beslut då det anses ha tagits i strid barnkonventionen.
– Det var en seger som man inte vågat hoppas på, säger Sara Bergenius Gavler, ordförande för Skolinitiativet.
Hållningen från Solna stad, som i sin tur överklagat förvaltningsrättens dom, anser att omorganisationen är för barnens bästa.
Förutom mer pengar till skolan kräver Skolinitiativet långsiktighet från politikerna, något de menar saknas i dag och sätter elevers framtid på spel.
– Ett så stort beslut som nedläggningen hanterades som vilken punkt på dagordningen som helst. Utan gedigna underlag, utan att visa på hur det skulle påverka så många, säger Sara Bergenius Gavler och fortsätter:
– När man knölar in så många barn på andra skolor blir ju klasserna där ännu större. Fler elever får dela på lärare, jympasalar och matsalar. Det syns på schemat redan nu, ibland får sjuorna på Råsunda Centralskola äta lunch elva, andra dagar halv ett. Och många kompetenta lärare har redan slutat. Är det att höja kvaliteten på skolan?
Satt fokus på frågorna
I väntan på kammarrättens utslag sker omorganisationen enligt politikernas plan.
Dock inte ostört.
Upplever ni att politikerna lyssnar?
– Både och, vi har blivit inbjudna av några partier nu inför budgetsamtalen. Jag tror att vi har blivit en röst och satt fokus på frågorna. Men om skolpengen höjs eller om pengarna fortsätter minska, det återstår att se, säger Katarina Gröndahl.
Det är val om ett år, hur ser ni på det?
– Skolfrågor ska vara högt på agendan. Samtidigt vet vi att politiker tenderar att vara extra generösa inför val. Vi ska ligga på och följa upp så att det inte blir några engångssatsningar.