Den nya bosättningslagen från 2016 skulle ge en jämnare fördelning av flyktingmottagandet, genom att tvinga välbärgade kommuner som Danderyd, Täby och Lidingö ta emot en större andel av de nyanlända.

En färsk rapport från Länsstyrelsen i Stockholm visar att omfördelningen inte har fungerat som det var tänkt.

– Generellt sker det en omfördelning från kommuner med goda socioekonomiska förutsättningar till kommuner med sämre socioekonomiska förutsättningar, sammanfattar Annelie Rostedt, ansvarig för rapporten.

Här flyttar flest

Av de nyanlända som kom till Täby 2017 hade 85 procent försvunnit från kommunen tre år senare, den högsta andelen i länet. En förklaring är att kommunen har mycket få hyreslägenheter.

– Siffrorna förvånar mig inte. Om man placerar nyanlända i kommuner med bostadsbrist är det inte så konstigt att de söker sig vidare till platser där det är lättare att få bostad, säger Erik Andersson (M), kommunstyrelsens ordförande i Täby.

I genomsnitt flyttar de nyanlända från Täby redan efter ett år, visar kommunens egen statistik.

Men någon social dumpning – att kommunen aktivt skulle försöka styra de nyanlända att flytta – det ägnar sig inte Täby åt, understryker Erik Andersson.

– Vi tar mer ansvar än andra under den tid de bor här. Vi rustar dem för ett liv i Sverige. Men vi kan inte ha en gräddfil till bostäder för en viss grupp, det skulle inte vara rättvist, säger han.

Zahra Alalian trivs i Täbys flyktingboende men räknar inte med att kunna bo kvar i kommunen efter att det tvååriga kontraktet tagit slut.

Fred Miller

Zahra Alalian från Syrien kom till kommunens mottagningscenter K30 – tidigare Täby Park Hotell – i slutet av maj tillsammans med sin man, sju barn och tre barnbarn.

– Det kunde inte vara bättre. I flyktinglägret i Libanon bodde vi 14 personer i ett rum, säger Zahra medan en anställd på boendet översätter.

Hon vet att chanserna är små att få tag på en lägenhet i Täby.

– Vi hoppas förstås, men vi har anmält oss till bostadsförmedlingen och letar på andra ställen, säger Zahra Alalian.

Under den tid de bor i K30 får de nyanlända olika former av individanpassad hjälp, bland annat kring utbildning, arbetsmarknad och bostadsmarknad, berättar avdelningschefen Lennart Krantz.

– Vi har fyra arbetsmarknadskonsulenter som jobbar dagligen för att få ut folk i arbete. Det är inte ovanligt att de får ett jobb i Täby, men att de hittar en bostad i en närliggande kommun, säger han.

Viktoriya och Liudmila från Ukraina lagar mat i restaurangköket i det tidigare hotellet i Täby. De har bott där i åtta månader och trivs bra. "Vart vi ska flytta sen? Hem till Ukraina hoppas vi!"

Fred Miller

Strax under Täby på tio-i-topp-listan ligger Nacka, Vallentuna, Värmdö, Lidingö och Solna som alla har över 70 procent utflyttade.

Gemensamt för kommunerna med hög utflyttning är att de har begränsat längden på bostadskontrakten, oftast till de två år som staten betalar ersättning till kommunerna, enligt Länsstyrelsen.

Sollentuna sticker ut åt andra hållet

Den kommun där störst andel av de nyanlända bodde kvar är Sollentuna, där bara sex procent av de nyanlända som anvisades en bostad 2017 hade flyttat vidare tre år senare.

– Fram till oktober 2021 tillämpade vi fyraåriga hyreskontrakt. Därefter har vi övergått till tvååriga kontrakt, så statistiken ser troligen annorlunda ut idag, säger Elisabeth Bengtsson, socialchef i Sollentuna.

De två kommuner i Stockholmsområdet som har "relativt hög socioekonomisk utsatthet" enligt Länsstyrelsens klassning – Botkyrka och Södertälje – tog bara emot 2 procent av de nyanlända som anvisades bostad i länet 2017 och 2019.

Tre år senare hade dessa två kommuner tagit emot 19 procent av de nyanlända som spontant flyttat inom länet.